Det hade varit lätt att avfärda Åka Bil som en härmande släktingtill Vildsvin, som är ganska förskräckliga men ändå glimmar till i kortastunder. Men jag kan inte låta bli att tycka om detta debuterande band,litegrand i alla fall.Om man som jag är uppväxt på Magnum Bonum, Xport, Factory, Snowstorm ochMagnus Uggla, rör Åka Bil vid en och annan sträng inombords - varken manvill eller inte. Åka Bil har skenbart tuffa texter och skenbart tuff musik,inte på något sätt farlig och inte på något sätt innehållande deingredienser som musik som är bra på riktigt ska innehålla. De är inga JonSpencer Blues Explosion, om man säger så.Men exempelvis i Staffan Hellstrand-rullande Han klättrade till himlen,Imperiet-dramatiska Hon är nära och i avlsutande Hålla om dig finns en nervoch en känsla som är ovanlig i den här genren - till skillnad från i tillexempel Mitt party där refrängen går "det här är mitt party/välkommen attdricka sprit/är jag kanske lite galen/som kräver att få dig hit". Pang på,liksom. Och ganska charmigt, tycker jag.Åka Bil är inget musikaliskt under. De snor ganska mycket. Men de är kul.Och exakt hur många band kan man säga det om? Nej, just det.
Skivbolag:
Artist:
