Alltså? Hur går sådana här saker till? Hur resonerar sönerna till legender och superstjärnor när de bestämmer sig för att försöka bli identiska kopior av sina fäder? Av alla tänkbara genres i världen, varför väljer Adam Cohen att till nylonsträngsknäppande sjunga poetiskt romantiska visor om komplicerade relationer och kyssar soft and warm? Visst måste han förstå att det kommer att bli taffligare och sämre än pappa i såväl melodier och lyrik som i röstläge och vintagearrangemang? Det har säkert någonting med den där Oidipus att göra, men kan ingen vänlig själ förklara för Adam Cohen att han gör sig till åtlöje?
Skivbolag:
Artist:
