Det tråkigaste med 90-talets soundtracks är att de så sällan består av specialkomponerad, temabaserad musik, utan oftast är ett hopkok av småtrendiga låtar som inte har något att göra med varandra - och ännu mindre att göra med filmen. Den gamla traditionens soundtrackskapande, där en kompostiör fick göra musiken till hela filmen, tillämpas nu mest på symfoniska soundtrack (typ [I]Titanic[/I]). Tänk er hur fantastiskt det skulle kunna bli om DJ Premier fick göra soundtracket till en ny afroamerikansk ghettorulle helt själv. Eller om Underworld gjort soundtracket till hela [I]Helgonet[/I]. [I]A Life Less Ordinary[/I] är [I]Trainspotting[/I]-duons nya film och uppbackas av ett soundtrack med lika smakfullt urval som [I]Trainspotting[/I] hade. Här finns en del toppenlåtar - i synnerhet bidragen från Luscious Jackson, Sneaker Pimps och Folk Implosion - men jag förstår inte när, var och hur man ska lyssna på sådana här skivor. Det är ju inte varje dag som man kommer hem från jobbet och tänker "nu känner jag för att lyssna på lite Beck/Underworld/Elvis Presley/Squirrel Nut Zippers". Visst existerar det knappt genretänkande överhuvudtaget i musik numera, det finns ju ingen som inte har "bred" smak, men det innebär inte att man ska tolerera viket hopkok som helst. Jag vill i alla fall inte att någon reklamare i Hollywood ska bestämma vilken musik jag ska lyssna på. [I]A Life Less Ordinary[/I] innehåller väldigt mycket bra musik, men det är ändå en skiva som bara är till för dem som är för lata för att spela in egna blandband (eller minidiscar).
Skivbolag:
Artist:
