På en isolerad ö utanför New Englands kust tjänstgör en fyrvaktare och hans förman under arbetsförhållanden som är lika hårda som enformiga. Willem Dafoe gör här sin mest härdade karaktärsframställning någonsin, som den halte och alkoholiserade arbetsledaren Thomas Wake. I rollen som hans lärling Ephraim Winslow är Robert Pattinson är näst intill oigenkännlig. Deras relation sätts på prov när en storm omöjliggör kommunikation med fastlandet, och de blir strandsatta på ön på obestämd tid. Regissören Robert Eggers vann såväl kritikernas som publikens hjärtan med sin debutfilm The Witch (2015), och är nu tillbaka med ännu en visuellt eggande epokfilm.
The Lighthouse är ett psykologiskt kammarspel förlagt till en vindpinad ö i havet, som enbart befolkas av den sammanbitna duon. Att låta två så pass välbekanta ansikten bli ensamma galjonsfigurer i en berättelse nästan helt utan andra karaktärer är ett djärvt projekt, men Eggers lyckas ro hem det. Pattinson gör här upp med alla eventuella tvivel på att han skulle kunna axla en vuxenroll, och Willem Dafoe är given i rollen som före detta sjöman.
Filmens stora svaghet ligger i att de respektive huvudkaraktärerna, trots starka skådespelarinsatser, förblir endimensionella. Vänskapsutvecklingen illustreras genom en lång rad scener där Pattinson och Dafoe antingen dricker whiskey och berättar osannolika sjöhistorier, eller plågar varandra med verbala och fysiska påhopp. Willem Dafoes mytomaniska fyrvaktare Thomas envisas med att gå på om berättelser om skörbjugg och kölhalning, till den grad att hans lärling till slut utbrister att han blivit en parodi av sig själv. Som tittare håller man med. Huvudkaraktärernas förflutna höljs länge i ett envist dunkel och filmen bygger skickligt upp höga förväntningar om en dramatisk förlösande avmaskering. Men när deras bakgrunder avtäcks är känslan av otillfredsställelse fortfarande intakt, och de två fyrvaktarna framstår fortfarande som halva karaktärer. Vi lär helt enkelt inte känna dem tillräckligt väl för att tränga djupare än deras hårdhudade yttersta lager.
Ett marint liv i isolering kan driva även den mest härdade till vansinne, och är ett motiv som onekligen passar för suggestiva vansinnesskildringar. Som karaktärsstudie lämnar filmen en del att önska, men det är i slutändan svårt att inte förälska sig The Lighthouses stiliserade bilder i 35mm-format.