Att Woody Allen hyser en särskild kärlek för småfifflare och tredje klassens gangsters har han ju knappast gjort till en hemlighet. Broadway Danny Roseoch Kulregn över Broadway
är väl de mest minnesvärda i den genren. Men redan 1969, i sin andra film Ta pengarna och stick
luftade han sin vurm för taffliga bankrånare. Nu, drygt 30 år senare, är det dags igen, när han i Småtjuvar emellan
själv spelar den misslyckade bankrånaren Ray Winkler, som kallades för The Brain när han satt på kåken. Att det var en sarkasm fattade alla - utom han själv. Kuppen misslyckas på ett tidigt stadium, så klart. Istället blir den cover up-verksamhet man valt en formidabel framgång. Hans hustru Frenchy - före detta strippa - är nämligen en fena på att baka kakor, och medan Björnligan misslyckas med sin tunnel i källaren, fyller kunderna butiken - så till den milda grad att Sunset Cookies ett år senare vuxit till en jätteindustri. Ray och Frenchy blev alltså stenrika - genom hederligt arbete. Med alla dessa pengar vill Frenchy skaffa sig lite klass. Något som Ray inte är ett spår intresserad av, han är egentligen likgiltig till rikedomen och fullt nöjd med att gå på baseball, se svartvita långfilmer på TV och äta turkey meatballs. En annan allensk käpphäst återcyklas, alltså. För trots sin faiblesse för Bergman och sitt judiska new york-arv, så har Woody Allen aldrig försummat tilllfället att ta udden av den intellektuella kulturen. Minns första mötet med Diane Keaton på Moderna Museet i Manhattan
till exempel. Eller för den delen hyllningen till Chazz Palminteris gorilla i Kulregn över Broadway. I vanlig ordning smattrar dialogen - rätt ord i rätt mun i rättan tid. Och i vanlig ordning ser vi undanskymda skådespelare blomma ut. Elaine May gör till exempel en magnifik liten roll som Frenchys lindrigt begåvade kusin. Annars väger Småtjuvar emellan
lätt i handen. I likhet med den kommande The Curse of The Jade Scorpion
är den mest en tribut till en annan tid och genre. En av många briljanta mellanfilmer från den allenska filmfabriken. Men det enkla faktum att han redan i öppningsscenen hälsar till en av gangstergenrens, ja för att inte säga filmhistoriens, absoluta mästerverk - Jean-Luc Godards Till sista andetaget
- gör att jag generöst höjer betyget ett snäpp över vad Småtjuvar emellan
kanske egentligen är värd. Premiär 8 mars.
