Magic Mike XXL är i många avseenden en typisk uppföljare. Storyn är löst sammansatt och bygger främst på att återförena persongalleriet från föregångaren. Problemet är bara – som det ofta är med uppföljare – att en av de mest karismatiska men också dubiösa karaktärerna, Matthew McConaugheys Dallas, inte finns med i bilden längre. Utan honom, och Steven Soderberghs regi, saknas den spänning som faktiskt infann sig i den ursprungliga strippbromansen Magic Mike. Att Soderbergh pensionerat sig för att ägna sig åt måleri, samt en och annan tv-produktion, är en av filmvärldens stora förluster. Istället har Gregory Jacobs tagit över. Även om denne länge agerat Soderberghs trotjänare i egenskap av producent och regiassistent saknar han dennes ofta oklanderliga rytm.
Spillrorna av the Kings of Tampa framstår som strippvärldens motsvarighet till fyllbultarna i Eugene O’Neills pjäs Si, iskarlen kommer. Idel drömmar, stora planer – allt ska ske imorgon. Tito (Adam Rodriguez) ska driva food truck och Ken (Matt Bomer) ska ta upp den aldrig så lysande musikkarriären. Men först ska gänget ut på en sista tur till det årliga strippkonventet i Myrtle Beach. Mike (Channing Tatum), den ende i sällskapet som faktiskt förverkligat sin dröm och lagt sina jockstraps på hyllan, är något motvillig men inte alls svårövertalad.
Magic Mike XXL är en ganska maklig road movie med roliga passager. Det är en fröjd att se Andie MacDowell som en frånskild, livsglad men också något bitter southern belle (föreställ er att hon först 25 år senare frigjort sig från Peter Gallagher i Soderberghs lysande Sex, lögner och videoband). Men under stora delar av sträckan är reservdunken påkopplad. Bromansen, med tillhörande jargong och high-fives, känns liksom något fadd. För att inte tala om det trötta heterosexuella alibit: Mikes kärleksintresse Zoe (Amber Heard).
Även om Tatum besitter en väldigt fysisk kvalitet som skådis kan han inte bära upp filmen själv när karaktären strippats ner till pur snubbighet. Då är den främsta återstående behållningen de många stripp- och dansnumren, i vilka det finns glädje, även om det ibland är besvärande att de inte bara syftar till att leva ut de manliga strippornas drömmar, men också bekräfta kvinnorna de strippar för och leva ut deras föreställda fantasier.
