Charmiga heistfilmen Logan Lucky är rolig men gör inget långvarigt avtryck.
Steven Soderberghs återfallsfilm kommer några år efter att han sade sig lägga regissörskepsen på hatthyllan. Innan pausen gjorde han en mängd kassasuccéer där Ocean’s Eleven och dess två uppföljare är såväl de mest uppmärksammade som de minst minnesvärda.
Återkomsten Logan Lucky kan lättast beskrivas som en light-variant av Oceans-filmerna och en charmig bagatell.
Jimmy Logan (Channing Tatum) är en godhjärtad föredetting med ett skitjobb i den amerikanska södern. När dåligt blir värre bestämmer han sig för att genomföra Den Stora Stöten.
Det är riktigt roligt på ett sätt som inte lämnar något som helst spår, kanske för att det inte vägs upp av något allvar. Det som står på spel känns inte hotat, personer och relationer är lika djupa och komplexa som i tv-serien My name is Earl.
Egentligen är det mer Jönssonligan än Ocean’s Eleven.
En nittiominutershistoria har blivit en tvåtimmarsfilm för att det inte bara handlar om en stor stöt, utan också om att skildra amerikansk sydstatskultur. Det innebär en del ovidkommande avstickare till bland annat Nascar och skönhetstävlingar för barn, men samtidigt möjligheter till några fyndiga populärkulturella referenser som George R. R. Martins författande och filmens kopplingar till Ocean’s-filmerna, vilket de inte är sena att skämta om själva. Och till slut får ni inte missa nykomlingen Daniel Craig.
