Det känns som om jag har sett det på TV ett tusental gånger: den engelska landsbygden under andra världskriget, med kavata unga kvinnor som drar sitt strå till stacken och dessemellan hinner med ett par romanser med soldater på permission. Glada skratt och salta tårar, och en krigsfront som känns betydligt avlägsnare än vad de briserande bomberna som lyser upp natthimlen avslöjar. Varför göra ytterligare en film på samma tema? Å andra sidan: med ett underskönt landskap, brittiska skådespelare av högsta klass och den kvalitetsgaranti som Channel 4 står för - varför inte?
Vi får följa tre storstadsbönor som flyttar ut till en bondgård för att överta jobben som de brittiska soldaterna har lämnat efter sig. Det är tungt och de är allt annat än välkomna av husbonden. Centralgestalten i deras lustfyllda äventyr utanför arbetstid är husbondens son Joe, som de turas om att lura i säng, alla av olika och inte sällan dråpliga anledningar. Jag har inte läst den litterära förlagan skriven av Angela Huth, men av filmen att döma är den av den lättsmälta romantiska sorten. Det är fascinerande att se hur skickligt skådespelarna gjuter liv i till en början ytliga karaktärer. Bäst är Steven Mackintosh i rollen som Joe. Hans käcke och trulige bondson som charmar omgivningen, får titt som tätt se sin fasad krackelera vilket avslöjar de komplicerade inre konflikter som tär på honom.
Då och då spricker även idyllen och krigets verklighet ramlar in. Den hinner emellertid aldrig slå rot innan den motas ut igen. Det romantiska skimret låter sig inte skingras, och inget fel i det. The Land Girls lämnar inga bestående intryck, utan bidrar med ett par timmars verklighetsflykt. Som en TV-kväll när den är som bäst.
The Land Girls
Skådespelare:
Regi:
