Catherine McCormack

Spy Game

Tony Scott är brorsa till närmast legendförklarade Ridley Scott, som visserligen regisserade [I]Blade Runner[/I] och [I]Gladiator[/I] -- men om jag får jag välja blir det Tony som vinner Scott-striden. Lätt. Han har gjort några av mina favoritfilmer [I]True Romance[/I] och [I]Enemy of the state[/I] Däremot blev [I]The

Vem tar vem

Tänk dig amerikanska filmen [I]Singles[/I] översatt till brittiska förhållanden, fast med medelklassmiljöerna utbytta mot sjaviga kvarter, bohemkvartar, dreadlocks och tatueringar - då får du ett ungefärligt hum om vad du kan vänta dig av [I]Vem tar vem[/I]. Filmen följer en handfull singlar i 30-årsåldern under några år - medan de blir kära, har sex, bråkar och gör slut. Här finns tatuerarkille

En kvinnas öde

Det börjar inte bra. Första bilden, innan förtexterna börjar rulla, visar en närbild på en vacker ung kvinna, Veronica Franco (Catherine McCormack), vars ansikte nästan spricker av ansträngningen att se förförisk ut. Kameran hjälper till genom att lägga ett smickrande filter över linsen, och ljuset genom att vara varmt gyllengult. Vore det TV skulle man tro sig vara mitt upp i ett avsnitt av någon

The Land Girls

Det känns som om jag har sett det på TV ett tusental gånger: den engelska landsbygden under andra världskriget, med kavata unga kvinnor som drar sitt strå till stacken och dessemellan hinner med ett par romanser med soldater på permission. Glada skratt och salta tårar, och en krigsfront som känns betydligt avlägsnare än vad de briserande bomberna som lyser upp natthimlen avslöjar. Varför göra ytte

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste filmrecensioner

 

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!