Stackars Carl Hamilton. Kvällstidningarna gottar sig i de risiga recensionerna som den här filmen fått. För overklig, sägs det. Man ba ja, det är overkligt att vara 50 bast och tränad som en stålrobot och bryta nackar på folk till höger och vänster. Det är overkligt att Pernilla August är statsminister och kanske än mer att hennes kontor ser ut som ett terum på Östermalm. Det är overkligt att Hamilton dödar folk i drömmen. Och med en verklighet där en typ som Carl Bildt inte lyckas lyfta ett finger i nationens intresse när det gäller, är det väl en utopi att Carl Hamilton i nationens intresse åker till Afrika för att försöka frita Borats assistent. (Okej, jag överdrev där. Borats assistent är inte alls med här, men Gustaf Hammarsten är kanon i den här filmen och självklart mycket mer än Borats assistent.)
Nu vet ju inte jag om den svenska filmrecensentkåren har någon som helst aning om hur det är att vara topptuff agent i nationens intresse. Det har inte jag heller. Hur som helst har den här filmen fått oförtjänt mycket skit.
Med en budget på 45 miljoner kronor har de lyckats krama fram mycket snask för sina flos.
Persbrandt är väl typ sig själv, som han alltid är, lever rövare och talar lugnt och med pondus. Kvällstidningarna har sålt lösnummer på Persbrandts superkropp, men det är reflexerna och snabbheten som är det viktiga i de riktigt hårda scenerna som osar av blodigt megavåld på ett sätt som vi inte är vana vid att se på svensk film. Persbrandts tolkning av Carl Hamilton flörtar mer med helt laglösa och samvetslösa supersoldater än något annat.
David Dencik ser precis lika nervsjuk ut som han gjorde i Tinker, Tailor, Soldier, Spy och vi får smattrande helikoptrar, gubbigt paranoida intriger (det är ju Guillou som skrivit den här boken från början, det får vi aldrig glömma), några minuter kärlek, en kamp mot klockan och en liten rundtur i världen (trots att det faktiskt såg väldigt overkligt ut när filmen gjorde ett avstamp Dallas).
Visst, det är ingen modern klassiker, men den gör sitt jobb som en tät actionfilm. Och i jämförelse med till exempel den tröttsamma Mission Impossible: Ghost Protocol får du betydligt mycket mer nerv här. QB
Hamilton: I nationens intresse
Genre:
Skådespelare:
Manus:
Regi: