Generalens dotter

Simon West, som lät det muskelprydda herrskapet panga loss i sin långfilmsdebut [I]Con Air[/I], ger sig återigen in på upptrampad mark med [I]Generalens dotter[/I]. Filmatiseringen av Nelson DeMilles roman med samma titel erbjuder inte så mycket kikarsikten eller brinnade flygplan. Inte heller nåt vidare intellektuellt godis mer än kvasi-freudianska anspelningar och, i vissa fall väl berättigade och förutfattade, meningar om armén. Däremot är [I]Generalens dotter[/I] en traditionell berättelse inom genren "kioskdrama kryddat med romantik, interna utredningar och sexuella perversioner" och en väl genomförd film med undantag av en del dramatiska krumelutter och stompiga sidospår. Men framför allt är det ett bra val av Simon West att låta filmen dra mot den psykologiska thrillern med fuktigt tunga och mörka miljöer, och att anlita den mustiga kompositören och ljudkonstnären Carter Burwell, som senast lånat sina begåvade öron åt bland annat [I]Hi-Lo Country[/I], [I]Velvet Goldmine[/I] och flertalet av bröderna Coens filmer. I rollen som arméns interna utredare återfinns mannen som nuförtiden dyker upp som gubben i filmlådan, John Travolta (som för övrigt också har en stor roll i Gus Van Sants kommande film). Denne mr Paul Brenner har den otacksamma uppgiften att utreda det bisarra mordet på kapten Elisabeth Campbell tillsammans med sexualbrottsexperten Sarah Sunhill (Madeleine Stowe), och det i en armémiljö som sluter sig omkring sin heliga självklarhet som en högfärdig mussla - den mörka pärlan och generalen själv spelas av en hårt sammanbiten James Cromwell. [I]Generalens dotter[/I] är, som sagt, en genomförd och konsekvent film, men inte desto mindre innehåller den ofta ett mått för mycket av sina egna ingredienser. Eller är det bara jag som efterhand tröttnat på utredare, brottslingar och kontrahenter som alltid, alltid bär på en romans i bakfickan? Eller det faktum att Hollywood tillåter sig att excellera i närbilder av perversa dödsfall när de knappt vågar låta en levande människa ha en dålig dag? Den relativt unge Simon West har helt klart ambitioner. Frågan är bara av vilket slag.