Inledningen till Borat består av en guidad tur till det Kazakhstan (kolla!) som vi lärt känna genom hans medverkan i Da Ali G Show. Ett twisted MTV Cribs-avsnitt till ett land vars nationella hobbies är bågskytte, våldtäkt och bordtennis. Någonstans vid den lilla byns årliga juderusning ger jag upp ambitionen att anteckna och hänger mig åt skrattkramperna. Borat-karaktären har lånat friskt av internetfenomenet Mahir som blev ironisk idol runt millenieskiftet efter att ha slängt upp en kontaktsite med taskig engelska och catch phrasen "I kiss you". I filmen åker Borat till USA och det som räddar filmen från att bli en öststatsversion av Gudarna måste vara tokiga för Vice-generationen är att det är jänkarna som får den största slängen av sleven. I likhet med tv-serien bygger det mesta på improviserade situationer där Borat frågar amerikanska Joe Blows vilken SUV som är bäst för att köra över zigenare, eller vilken pistol som är effektivast att knäppa judar med. Baron Cohen lyckas nästan med konststycket att överträffa Jesus is Magic i semitiska tasksparkar. Ofta är det väldigt roligt. Men mot kulsprutetakten av politiskt inkorrekta skämt står en på alla sätt menlös ramberättelse. Och mot slutet av filmen börjar jag faktiskt ledsna lite på både lustig brytning och rasistiska amerikaner. Ett gäng fratboys som är ute på husbilssemester börjar diskutera att det minsann är minoriteterna som har alla fördelar och det som var så roligt börjar lämna en fadd eftersmak. Men det är å andra sidan en baksmälla jag kan genomlida efter en sådan skrattfest som större delen av Borat ändå är.Skådespelare:
Regi:
