Varningsklockarna ringer redan när det är klart att far och son i verkligheten spelar far och son på film. Att far sedan har haft en del att göra med scientologikyrkan och lyckats pressa in kvasi-intellektuella resonemang a lá Ron L Hubbard gör inte saken bättre. Att son vidare är en usel skådespelare som helt saknar karisma gör saken ännu värre.
After Earth bygger i korta drag bygger på att människan tvingats lämna jorden och nu lever på en främmande planet där de plågas av blodtörstiga varelser som går igång på ämnen som människokroppen frigör vid rädsla. Will Smith har dock lyckats övervinna denna sinnesstämning och efter lite far och son-issues med Jaden Smith hamnar de två på jorden där svåra prövningar väntar.
Att beklaga sig över Shyamalans odyssé i usla filmer är lika tröttsamt som ofrånkomligt. Alla vet att han gjorde Sjätte sinnet plus två okej filmer och att allt gått åt helvete sedan dess. Föga förvånande är alltså detta lökiga sci-fi-äventyr lika fult på insidan som på utsidan och dess rymdskepp och monster lika kantiga och slappt ihopslängda som de halvfascistiska ideal som präglar storyn.
