, Apollo 13
, Grinchen
och klassikern Föräldraskap
) har med sensibel hand filmat Nobelprisbelönade (1994) matematikern John Forbes Nashs fascinerande levnadsöde. Känner man till Nashs hela historia är filmen som ett stänk i oceanen, men inte desto mindre medryckande. Hollywoodbehandlingen är total och ibland påfrestande för en stackars biobesökare med vissa krav på verklighetsanknytning. Att exempelvis sätta Russell "flodhästbiceps" Crowe, martyren från Australien, i huvudrollen som fumlig kuf är av ingen annan anledning än att han är filmstadens hetaste namn just nu. Det är också lite svårt att tro att Nashs ömma hustru, fysikern Alicia från El Salvador, hade några större likheter med bombnedslaget med jätteboobsen, Liz Tayloresqua Jennifer Connelly. Som liten, på riktigt, byggde Nash elektriska stolar av sina leksaker och försökte sedan få andra barn att sitta i dem, inklusive barnvakten. I tonåren tillverkade han vapen och bomber med några kompisar, varav en dog när en bomb detonerade - inget av detta hamnar nu i ett potentiellt Oscarkandidatmanus. Crowe har dessutom själv sagt i en intervju att de utelämnat Nash "sexuella äventyrlighet", det vill säga homosexualitet. Crowe kämpar annars på duktigt med rolltolkningen. Intakt med sitt varumärke nedslagen-blick-åt-sidan övertygar Crowe till slut hyggligt som geniet som länge såg ut att förlorat allt på grund av sin svåra sjukdom. Medelklasskillen från West Virginia kom till tjusiga Princetownuniversitetet som stipendiat på 50-talet, revolutionerade matematikens grunder med sin spelteori (som pekade på distinktionen mellan kooperativa och non-kooperativa spel) men redan efter några år försvann han in i sitt eget komplicerade sinne. Läkarnas diagnos: paranoid schizofreni. Howard berättar på ett omsorgsfullt och överraskande sätt som till slut fungerar, till en början förefaller filmen nämligen mycket fånig. Men förutom några uppseendeväckande sminkfadäser utvecklar sig A Beautiful Mind
till ett avsevärt välgjort, gripande och ibland gastkramande drama. Grande Finale i vårt kära Stockholm och Nobelprisutdelningen. Tyvärr kunde kungen icke övertalas att spela sig själv. Premiär 8 mars
@6byline:Anna Björkman