Åh Gårdschips. Du har så länge varit i periferins periferi. En gång i tiden var du fredagsstandard. Så länge sen. En disig sensommardimma ligger över alltihop. Det är Borås, jag gissar 1994. Jag är åtta år. Varje fredag är det fredagsmys och jag kan gå till affären själv för att köpa chips. Solen bränner fast långa skuggor på asfalten och den är så varm att den nästan är mjuk. Det är inte långt bort till närmsta ICA. August Magnussons Livs eller bara kort: August. Det ser likadant ut fortfarande, små tuggummiautomater, sen glödlampor, sen mejeriprodukter, sen frukt, sen chipsen. Mitt i butiken som ett självklart nav. Då fanns du i Bacon och Ost, Gräddfil och Lök och Lättsaltat. Oftast blev det gräddfil och lök, bacon var för salt. Bättre gick det inte att beskriva men det var du och jag och det var bra så.
Sen hände nått. Du blev ekologiskt exklusiv och svår. Du fasades ur sortimentet och försvann. Jag visste inte vart men snart stod jag där med Estrella och Lantchips och det var så det var. Jag gick vidare. Det är först nu många år senare som jag förstått att du flyttade till storstan. Jag har sett dig här ibland, i välsorterade livsmedelsaffärer, men 32 kr för en påse är inte rimligt, det vet du att jag tycker. Men när du stod där för 16.90 på Hemköp vid Skanstull en trött måndagskväll, ja... då visst jag att du visste. Jag såg det på dig. Nu finns du åter i min famn, Gårdschips. Men du har förändrats. Vad är detta..."Cheddar och gräslök".
Det låter obscent och det är med stor tveksamhet jag öppnar dig. En dov, mustig doft stiger mot mig. Det krävs en klunk apelsinjuice för att dämpa känslorna. Minnena. Sen räcker jag ned handen och för ut dina grovskurna hemligheter. Först är det bara konsistensen. En intressant halvknaprighet som inte river och sliter i munnen som din efterapare Lantchips. Mer en mjuk smekning kring tunga och tänder. Sen bränner smaken in som en SAAB 90 från förr. Ett hugg av lök, ett nyp av nått som kanske är cheddar men jag vet inte för vi det laget är det bara salt. Salt, salt salt salt. Min mun är en saltgruva. Min mun är döda havet. Ger det ett nytt försök och jag sitter där på soffan en fredagskväll framför disneydags. Sen: SALT SALT SALT.
Gårdschips: du är en snead nostalgitripp. En salt skugga av något som en gång varit. Du och jag, det blir inte mer.
Betyg:
Två röda SAAB 90 av fem möjliga.
