Nöjesguidenfavoriten Jonathan Johansson är tillbaka med en ny singel. Ny/Snö innehåller tydliga politiska inslag och handlar bland annat om "Fort Europa". Videon är inspelad i Benidorm.
Jonathan Johansson slog igenom med sitt album En hand i himlen 2009 och följde upp detta med Klagomuren 2011. Efter en avstickare med rollen som Jonathan Harkel i en nyskriven version av Dracula, till vilken han även skrev musiken, är Jonathan nu tillbaka med singeln Ny/Snö. Ett första smakprov ifrån den fullängdare som släpps i början av 2015. Vi tog ett snack med sångaren om taggtråd, badbyxor och ett Europa som inte är öppet för alla.
Öppet för vissa, taggtråd för andra. Du sjunger om ett tvetydigt Europa?
– Det är inte speciellt tvetydigt. 2013 dog minst 2360 flyktingar när de försökte ta sig över Medelhavet. TVÅTUSENTREHUNDRASEXTIO människor. Själv låg jag på olika medelhavsstränder med en drink och typ, googlade mig själv. Jag sjunger väl om Europa, om oss – som det är. Yep.
Det är ett allvarligt tema, samtidigt innehåller åtminstone videon inslag av humor, tror jag?
– Well, asså, jag tycker den är rolig. Nä, okej, jag tycker den är skitrolig, och obehaglig. Den fuckar med hjärnan på ett bra sätt. Jag är mycket stolt. Men visst, det är ett väldigt allvarligt tema, och jag är ju minst sagt lite svag för det seriösa, men man kan närma sig mörkret med störtflabb lika väl som med gravallvar. Så allt är väl precis som vanligt antar jag.
Videon är inspelad på stranden i Benidorm, och en chans för dig att visa upp dig i badbyxor?
– Exakt, jag har regisserat videon typ själv, gjorde den med några av mina bästa vänner och fick äntligen nästan vara naken. Det är underbart att få visa lite hud, faktiskt en mänsklig rättighet. Eller hur?
"Där synden är stor överflödar nåden"
Finns det någon annan koppling mellan dig eller din musik och Alicante?
– Hell no. En polare hade varit där och kom hem i chock, jag tyckte det lät perfekt och bokade biljetter. Det är en plats Gud glömt, men som det står i den heliga skrift: "där synden är stor överflödar nåden". En bisarr plats, men den är ärlig. Den förställer sig inte utan blir som en perfekt mörk spegel till vår likgiltighet och arrogans. Ursäkta pretentionerna och babblet.
Berätta om den kommande skivan.
– Den är rätt funky, och försöker ta ett större grepp på det här lilla problemet med gränser, flykt och frihet. Sen har jag för första gången börjat skriva om min uppväxt, som alla män i kulturbranschen alltid måste tjata om, tydligen även jag. Men det passade faktiskt perfekt ihop med det övergripande temat, jag växte upp i villorna bredvid höghusen, och gick i den första skolan som stängdes i Sverige på grund av att det fucking ballade ur. Så går det om man bygger ett samhälle där vissa är VI och andra är DOM.
Jag tycker det går att se en tydlig resa från andlighet till politik i din diskografi, eller är det att övertolka?
– Jag vill hävda att jag alltid varit politisk, hur kan man inte vara det? Men visst, det är tydligare, om jag innan försökt gestalta behovet av att den inre mänskan borde resa sig och lämna fängelset så är det väl nu mer definierat i kött och blod. Världen är allas, allt vi äger har vi stulit av varandra i all oändlighet.
"Min osäkerhet är evig och inga listor i världen kan ändra på det"
Och ännu mer kritik mot Stockholm. Är du less på stan?
– Förlåt, jag är från Malmö. Jag har bott här i femton år men känner mig fortfarande som kusinen från landet. Min osäkerhet är evig och inga listor i världen kan ändra på det. Jag fattar inte var alla får sitt självförtroende ifrån. Snälla någon, ring och berätta.
När spelar du live nästa gång?
–Jag dyker nog upp på en scen framför innerstadens finest och utvalda inom en inte för lång framtid.
