Varför vara med i kåren?

14:27 26 Mar 2015

revenge-of-the-nerds-03.jpg

Kåren är inte längre obligatorisk. Finns någon anledning att vara med förutom en köplats till bostad och billigare öl? Vi undersöker kårens nutida funktion i storstäder. 

I åttiotalskomedin Revenge of the Nerds får vi följa två nördar som till sin stora besvikelse blir exkluderade från ”fraternitys”, amerikanska studentföreningar, och därför startar sin egen. Förutom att vara ett unket exempel på glorifierande våldföring på kvinnor understryker filmen studentföreningarnas plats högst upp i skolans hierarki. Polis, rektorer och lärare framställs som kuvade curlingföräldrar och bortförklarar föreningarnas ”oskyldiga busspratt” innehållande vandalism, våldtäkter och misshandel med enkla axelryck.

I svensk films motsvarighet, Ondskan, regerar elever i liknande ställning genom ”kamratuppfostran”. En skildring som borde dofta femtiotal, men nyligen blev isande aktuell med strykjärnsvåld och stängningen av Lundsbergs skola.
Kåren har onekligen makt på vissa håll, men hur ser det egentligen ut i våra storstäder 2015? Vad gör kåren och har den samma festfixande och normsättande status som i våra fiktionella exempel ovan?

Sedan 2010 är det inte längre obligatoriskt att vara med i kåren, de 200 kronorna verkar mest betalas för en köplats till studentbostäder.
– Jag är inte med utan tänkte vara ekonomisk. Men nu ångrar jag mig eftersom jag inte trodde att jag skulle hänga mycket på kåren, säger Lisa Sjöström som pluggar genusvetenskap på Södertörns högskola i södra Stockholm och syftar på att kårmedlemmar kan köpa billigare öl på studentpuben.
Kåren lyfts ibland fram som ett sätt för studenterna att få inflytande över sin undervisning, men det verkar få bry sig om. I Stockholms universitets kårval 2014 röstade endast 9,2 procent.
Jag går till studentkårens kansli för att möta upp Lena Möller, ordförande för Södertörns studentkår. Hon lyfter fram kårens möjlighet att påverka.
– Den främsta anledningen till att vara kårmedlem är att stötta arbetet med att förbättra kvaliteten på utbildningen för att det gynnar en själv. Om kvaliteten på utbildningen stärks kommer också värdet på din examen höjas, och ju bättre utbildning du har desto större är chansen att du får ett bra jobb.

Sedan det inte längre är obligatoriskt att vara medlem har de fått allt svårare att rekrytera. Enligt den nu nedlagda tidningen Studentliv är bara varannan student med.
Populärast är kårerna i Uppsala och Lund, där nästan alla är med. Det kan ha att göra med kulturen. Till Uppsala och Lund flyttar människor för att plugga och du behöver skaffa kontaktnät på plats. Örebro och Skövde, där nästan ingen är med i kåren, är städer du ofta pluggar i för att du redan bor där och har då redan ett sammanhang att vistas i. Enligt Lena Möller är fallet liknande i Stockholm.
– Jag kan inte säga hur stor utsträckning det faktiskt påverkar, men vi märker att campus här är stendött på kvällstid. Det händer ingenting. Och det kan säkert bero på att många studenter redan har ett sammanhang, istället för att stanna kvar efter föreläsningar, säger hon.
Lena Möller lyfter  gärna fram hur mycket makt studentkåren faktiskt har. Totalt har den ungefär 400 platser att fylla i högskolans olika organ, där studentrepresentanter tycker till om kursplanen, kurslitteraturen och till och med högskolans budget. Nästan allt kan du som student, i alla fall i teorin, vara med och besluta om.
Men frågan är vilka som egentligen tycker till om skolan. När allt färre är med i studentkårerna blir det en mindre grupp som faktiskt tycker till.  
I en kartläggning med namnet ”För vem är Umeå universitet anpassat?” som universitetet släppte 2008 granskade sociologen Josefin Eman vilka som faktiskt engagerade sig i Umeås studentkår. Det blev tydligt att det inte var vem som helst, utan överlag människor som ”räcker upp handen i klassen mest”, och ”är vana vid att säga sin mening”. Människor som tidigare har varit med i föreningar och har bra självförtroende. Det blir i slutändan de som har mest att säga till om.
– Det känns som att kåren har ett syfte. Men det blir lätt fokus på den billiga bärsen. Jag kanske borde engagera mig, säger Södertörn-studenten Silje Linus som inte är medlem.

Stad: 
Kategori: 
Se alla artiklar om: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 03, 2015.

0 Kommentera

Fler artiklar

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!