Det finns inte så många band som dyker upp så fullkomligt formade som The XX.
Trion var i princip tonåringar när deras debutalbum, The XX, släpptes i 2008, men de hade en färdig identitet. Musiken var vackert mjuk och känslig, låtar byggdes från minimalistiska gitarrer och pulsar och på spänningen och nerven i det vokala samspelet mellan Madley Croft och Sim.
The XX vann The Mercury Prize, ett av Storbritanniens största musikpris, och såldes i hundratusentals exemplar. En andra skiva, Coexist, följde strax därefter, varpå bandet tog en paus. Jamie XX släppte en soloskiva (den extremt framgångsrika In Colour) och Madley Croft och Sim förströdde sig med olika projekt.
Nu är de tillbaka med det kommande albumet, I See You, som släpps den 13 januari. Vi träffade Madley Croft under deras pressturné i Europa.
Jag ögnade genom genom dina sociala medier inför den här intervjun, och jättemånga kommentarer där är från folk som tjatar efter den nya skivan.
– Ja, det känns som det har gått en jättelång tid. Jag antar att allting händer så snabbt nu för tiden också. Folk förväntar sig grejer jättesnabbt. På något sätt är jag glad att vi tog vår tid, att vi inte föll in i denna cykel av att pusha ut den snabbt, snabbt, snabbt. Jamie har varit helt upptagen med sin soloskiva. Oliver och jag är så stolta och glada för hans framgång, men det är samtidigt härligt att vara tillsammans igen.
Coexist följde ganska snart efter debuten. Men det har gått längre tid mellan de skivorna och I See You. Det känns som mycket har ändrats i XX-världen sedan dess?
– Jag tror att vi har växt upp. Tiden mellan Coexist och I See You har varit en tid där jag fick möjlighet att lära känna mig själv, utanför scenen. Jag har älskat det, och jag har älskat att ha tid att utforska olika vägar och jobba med olika människor. Ett övergripande tema för det här albumet har varit att lämna vår comfort zone.
Mycket av den tidiga rapporteringen om er fokuserade på att ni var obekväma med uppmärksamheten som ett band får, särskilt på scenen. Är ni lite mer bekväma i rollen nu?
– Jag lär mig fortfarande. Det finns folk som är födda för scenen, men jag är inte en av dem. Ingen av oss i bandet är det. När jag började spela live, kunde jag inte titta ut på publiken, jag stirrade bara ner på mina fötter. Plötsligt hade vi spelat hundra gig och jag började titta ut istället, och då började Oliver röra sig lite, och jag började röra mig också. Det hände, men det tog en tid.
När man lyssnar till I See You, märker man en signifikant förändring från The XX:s tidigare verk. Deras minimalism har varit en stor del av deras attraktion och musikaliska DNA. Men band utvecklas med tiden och det har det The XX också gjort. Många av deras nya låtar är dristigare, större och mer påstridiga än den mer avskalade stil de har haft förut.
Låtar som Dangerous, Say Something Loving och On Hold är definitivt inte minimalistiska. Är det något ni har medvetet sökt efter, det större och mer högljudda soundet?
– Vi har definitivt inte satt oss och sagt "Nu ska vi ’go big’", utan det bara hände. Jag tror att de här låtarna kan tillföra en ny dimension till vårt liveset. Folk kanske även kan dansa till det!
Något har förändrats i texterna också. Tidigare fokuserade ni på kärlekssorg och förhållanden i dåtid, nu är det mer i presens.
– Absolut. Vi ville verkligen utforska nya teman. På det personliga planet var inte mitt hjärta brustet när vi började skriva I See You, och jag ville vara ärlig. Min default är annars låtar om just brustna hjärtan, och jag vet hur man skriver dem. Så det var en utmaning för mig att skriva en låt som I Dare You, som kapslar in en i förälskelsekänslan, utan att för den skull vara töntig. Det är en tunn linje, typ. Ta även en låt som Brave For You. För mig är det en låt om förlust, men att komma ut från förlusten med en känsla av hopp.
Jag uppfattar den som en mer euforisk skriva, mer optimistisk på flera sätt.
– Jag är jätteglad att det känns så. Jag tror att vi själva gör det och hoppas att det kommer fram även i musiken.
The XX verkar definitivt inte blyga på I See You. Bilden som uppstår genom denna skiva, och genom att snacka med Madley Croft, är den av ett band som är mer självsäkert än förut och som skapar musik som reflekterar det. I See You är inte ett radikalt steg soundmässigt, men det är ett steg mot något nytt.
I See You släpps den 13 januari 2017. De spelar på Hovet i Stockholm den 8 februari.
