Tatooine. Det är det första ordet. Boken börjar alltså på samma lilla fåniga ökenmåne som den första [I]Stjärnornas Krig-[/I]filmen. Och utan att ha vänt en sida så vet vi att det här är historien om Anakin, Lukes pappa, tio år gammal och flygaress. Trailern för den nya filmen har rullat ett tag nu.
Terry Brooks bok är den officiellt sanktionerade pappersversionen av den nya filmen, baserad på George Lucas manuskript. Men boken-efter-filmen finns i handeln före filmen, om ni hänger med. Inga missar här inte i marknadsmaskineriet. Men Brooks anstränger sig verkligen för att skapa en självständig produkt. Han broderar och beskriver, traditionellt välskrivet men ganska opersonligt. Det märks att han återberättar någon annans historia och att han har filmmediets visualitet att tampas med. Men hur mycket karaktärerna än rör sig, sätter sig till rätta eller tänker efter, så känns det hela tiden stelt och konstruerat. Det bottnar inte.
Författaren borde nog litat på att de här karaktärerna redan lever ett eget liv i läsarens huvud och koncentrerat sig på lite pangpang. Men istället för rymdaction får vi ett humorlöst, pretentiöst science-fantasyäventyr. Trots att filmen [I]The Phantom Menace[/I] säkert har sina brister så skulle jag alla gånger köpa ett par biljetter, istället för att lägga 345 kronor på en direktimporterad biprodukt.
Stad:
