Illustration: Daniel Eriksson
Text: Magnus Carlsson
Oavsett om du vill lura snuten eller bara bonda med din lokala smålangare, finns det vissa uttryck du måste känna till. Påpassligt nog har polisen sammanfattat detta åt dig – i en 417 sidor lång ordlista.
Olika grupper i samhället har egna sätt att snacka och egna uttryck, som ingen annan förstår. Gamers har egna hittepåord, en stockholmare kan inte göra sig förstådd i Älvdalen och vanligt folk förstår sig aldrig på jurister. Självklart har också Sveriges samlade knarkare ett eget sätt att prata. |
Det vet Kungsholmens närpolischef Stefan Holmén. Idag är han 61 år gammal och sitter på kontor större delen av dagarna. Men så har det inte alltid varit. På åttiotalet var han en av Sveriges hetaste narkotikaspanare och genom åren har han spräckt otaliga knarkaffärer. När han höll på som mest med sina spaningar märkte han att det ibland var svårt att hänga med i svängarna.
– Vi jobbade mycket med telefonavlyssning, ofta kunde man konstatera att ”fan, de snackar ju om massa konstiga grejer, vad menar de egentligen?”. Det kunde vara att man skulle ha en t-shirt med lång ärm eller en t-shirt med kort ärm. Men det var ju bara fikonsnack, i själva verket betydde det att man ville ha 50 gram eller 100 gram.
Men trots kreativa uttryck och försök att lura polisen, lyckades missbrukarna inte varje gång, berättar Stefan Holmén.
– Jag var med om en kul grej på den tiden då man spanade på Clark Olofsson och Televerksligan. Vi avlyssnade dem och det var någon som frågade Clark hur det gick med jollen. Vi fattade ingenting – ”vadå jolle?”. Men Clark var så jävla påtänd att han frågade tillbaka ”vadå för jolle – du menar de där 50 grammen?”. Så då var det ju inte helt lyckat för dem, kan man säga.
Stefan Holmén började notera alla märkliga uttryck som dök upp under passen och sparade alla sina anteckningsböcker. När han några år senare började arbeta som lärare på polishögskolan hade han hunnit samla på sig en hel del material. Stefan Holmén frågade sin chef vad han skulle göra med det. Svaret var kort:
– Skriv en bok!
Ett halvår senare hade Sverige fått en ny bok. Den hette Pundartugg och var ett 417 sidor långt mästerverk med 6 800 knarkrelaterade uttryck.
Idag har boken något av en legendstatus. Den har en egen Flashback-tråd och används flitigt av poliser som vill plugga på inför förhör. Den har använts som referensmaterial i en avhandling vid Göteborgs Universitet och den finns tillgänglig för allmänheten på Kungliga Biblioteket. Stefan Holmén blir också kontaktad av olika produktionsbolag för film och tv några gånger varje år.
– De behöver hjälp med sina dialoger – hur ska karaktärerna uttrycka sig för att låta trovärdiga? Då får vi diskutera det. Man måste tänka på vem det är som säger vad och hur det låter. Det gör väldigt stor skillnad. Det kan ju bli helt jävla galet om en amfetaminist börjar snacka som en heroinist. Det är inte alls trovärdigt.
Du är bäst i Sverige på knarkslang, alltså?
– Kanske inte bäst, men lite har man väl lärt sig åtminstone.
Idag har ordlistan 15 år på nacken, men enligt Stefan Holmén står den sig fortfarande bra fortfarande.
– Det hade varit kul att göra en andra upplaga innan pensionen, men det var så mycket jobb med den första så jag vet inte om jag orkar. Det är klart att det har tillkommit några uttryck, men annars är det sig rätt likt där ute.
Så du är fortfarande nere med kidsen?
– Ja, det tycker jag. Det går fortfarande bra. I förhörssituationer ger det ett bra övertag att kunna snacket. Då kan den förhörde känna att ”oj jävlar, vad han kan mycket”. Men uttrycken är oftast samma nu som då, där händer det inte så mycket.
Best of Pundartugg
AIK-are: Gul/svart kapsel med amfetamin.
All stars: Blandmissbrukare
Baby-Sit: Första gången man tar LSD
Billy Viz: Blandning av kokain och heroin.
California cornflakes: Kokain
Caught in a snowstorm: Att vara hög på heroin.
Chokladchips: LSD.
Juicy Fruit: Frösort för cannabis-odling.
Kokaindjur: Djur, oftast flugor, ormar eller maskar som uppstår under kokainpsykoser. Kan ofta upplevas som att något krälar under huden.
Lachkick: Holländskt uttryck som används då en missbrukare inte kan sluta skratta efter att ha rökt hasch
Maui Wauie: Hawaiiansk uttryck för cannabis.
Muilezels: Holländskt uttryck för packåsnor, som används om personer från Sydamerika som smugglar
narkotika över internationella gränser.
Myrtrafik: Narkotikahandel som karaktäriseras av små mängder narkotika som smugglas av ett stort antal kurirer.
Nuking the cocaine: att tillverka kokain genom att använda en mikrovågsugn.
Pakistanpiller: Vita morfintabletter.
Pulverhöna: Prostituerad kvinna som håller ihop med narkotikaförsäljare.
Pumpvälling: Narkotika upplöst och klar för att injiceras.
Smoking on the hip: Att röka opium genom att ligga på sidan och dra i sig opiumångorna.
Tjackrosor: De typiska rodnader som kan uppstå efter injektion av narkotika. Ofta uppblossande i ansiktet. Orsakas av bakterier som förs in i blodbanorna genom orena injektionsnålar.
Yen Shee: Den borttagna opium-askan ur en opiumpipa. Askan sparas då den fortfarande innehåller små mängder opium och kan användas igen i de fall missbrukaren inte finner nytt opium.