Med känslorna på avstånd

I debutromanen Bortom Amerika söker Linnéa Sjödin efter nyanserna i en uråldrig, men ständigt aktuell maktsituation.

Vart går gränsen mellan prostitution och ett social accepterat förhållande när en ung kvinna i New York får betalt för att göra en gift man sällskap? Uttrycken för makt och underkastelse muterar och förändras ständigt – ändå är grundvillkoren relativt oförändrade: någon har möjligheter, en annan har det inte. I Bortom Amerika flyttar en ung kvinna till det brusande New York för att studera, men under den långa heta sommaren innan terminen börjar ger hon sig – utan att egentligen vara tvungen – in i sugar dating. Med boken undersöker Linnéa Sjödin gränserna för frivilligheten, och jag frågar var den började för henne.
– Det var någon gång under 2016. Jag hade flyttat tillbaka till Stockholm från NYC året innan och saknade verkligen New York. Det är den roligaste, märkligaste och mest krävande stad jag bott i. Att skriva om staden gjorde saknaden enklare att handskas med på något sätt. Sedan kom idén till handlingen rätt naturligt, jag visste att jag ville skriva om makt och olika former av kapital och hade varit intresserad av just sugardating som fenomen ett tag.

Underkastelsen visar sig på olika sätt i boken och Lea ger sig in i sugar dating fastän hon inte nödvändigtvis måste, varför tänker du? 
– Av flera skäl, tror jag. Lea och Alice formar en intensiv vänskapsrelation väldigt snabbt, sådär som väldigt unga människor ofta kan göra, och kanske är det delvis ett sätt att dela något med Alice, även om det kan låta märkligt. Kanske skäms Lea i någon mån för att hon kommer från en helt annan bakgrund än Alice. Leas föräldrar är inte rika, men de tillhör en akademisk medelklass, för att inte säga övre medelklass, och Lea har ett helt annat skyddsnät än Alice både socialt och ekonomiskt. Helt ärligt så är jag inte riktigt säker själv på varför Lea gör de val hon gör, men det gjorde det också roligare att skriva om. 

"Jag hade varit där även om du inte betalade mig för det och jag tror att du förstod det. Det var inte meningen att det skulle bli så, kanske förstod du det också. Det fanns något så konventionellt och förutsägbart över vår relation, vår transaktion, som ibland fick mig att känna att den var trygg just därför, en vansinnig tanke, men det var något att hålla fast vid."

Stycket sätter ord på denna paradox. Hur ser du på makten dem emellan, när han verkar nästan lika beroende av henne som hon blir av honom, fri att gå när hon vill? 
– Det är en väldigt bra fråga. Vad menar vi när vi talar om makt? Jag tror Lea upplever sig ha ett slags makt i egenskap av att vara en ung, attraktiv kvinna med de fördelar det rent konkret kan föra med sig, kanske särskilt i en stad som New York. Men jag skulle inte kalla det för verklig makt. Att hon är ung ger henne ett underläge, samtidigt befinner hon sig i en ålder där hon fortfarande tror att det är möjligt att göra den här typen av drastiska saker utan att det behöver påverka henne särskilt mycket. 

Linnéa menar vidare att mannen Lea träffar rent objektivt befinner sig i ett överläge, men att han också sätter mycket på spel genom att träffa henne. Som sitt långa äktenskap och till viss del även sitt anseende. 
– Han blir också mycket mer fäst vid henne än hon vid honom. Samtidigt är han inte heller beroende av den här typen av arrangemang. Han skulle nog inte ha några problem att hitta en ung kvinna som skulle kunna tänka sig att träffa honom. Jag ser det som att han vill inleda den här typen av relation för att det är just bekvämt för honom, och jag tror att han föreställer sig att det minskar risken för känslomässiga band, men så blir det inte.

Under läsningen berördes jag framför allt av ditt språkbruk – den vackra prosan. Hur länge har du skrivit och inspireras du av någon särskild? 
– Jag skrev mycket genom hela tonåren, mest försök till poesi som är rätt pinsamma att läsa idag. Mellan 20-25 hade jag en paus och tog sedan upp det igen. Jag började på Långholmens författarskola i samband med min masteruppsats i litteraturvetenskap våren 2018, och det mesta av det som blev den här romanen skrevs under mina terminer där. Och jag inspireras av jättemånga! Men under just den här skrivprocessen var jag väldigt inspirerad av Joan Didion och hur skickligt hon skriver fram miljöer och skildrar den amerikanska kulturen. Jag läste mycket av Louise Glück också, jag visste att jag ville låta naturen ta plats i texten och få samtida poeter gör det bättre än Glück, i min mening. Jag älskar också Vladimir Nabokov! Lolita var en av mina första stora läsupplevelser som tonåring och jag tror jag var fascinerad av att det gick att skriva så vackert om något så äckligt. 

Bortom Amerika finns ute nu.