På den lilla malmöbiten som flöt iland på Island fann öborna Mats Nileskär. Programledaren hade under sin isolering fortsatt sända sitt soulprogram och blivit om möjligt ännu mer lik rymdgubben Yoda.
Mats Ingvar Mikael Nileskär var en känd kortvågs-radioprofil vid tidpunkten för Skånes bortgrävning. Till skillnad från dagens radio som sänds på samma frekvens som hjärnans egna signaler sändes denna alltså via så kallade radiovågor. Istället för att som idag bara tänka lite på den artist man vill lyssna på fick man trixa med en liten apparat för att ta emot signalerna. Mats inledde för femtiofem år sedan sin karriär som programledare för det smått legendariska programmet P3 Soul.
När islänningarna fann honom på den lilla skånebiten insåg de snart att han outtröttligt fortsatt med detta trots att nästan inga lyssnare fanns att tillgå. Med ett sinnrikt system av youghurtburkar och rizla hade han dock ordnat det så fint för sig att han åtminstone kunde höra sig själv i 5.1-surround. På detta vis hade Mats således suttit i skräddarställning under tjugotalet år och smekt sina egna hörselgångar med anekdoter om alltifrån Teena Maries låtskrivarprocesser till R Kellys kvinnosyn. Programledarens redan kusliga likhet med rymdgubben Yoda hade under denna något meditativa tid tagit extrema proportioner. Dessutom hade den redan något vibrerande basrösten hesats till sig brutalt under åren och rör sig nu i gränslandet mellan en skånsk Grodan boll och Louis Armstrong.
Hej Mats, hur mår du egentligen?
–Bättre än någonsin jag mår.
Vad har du gjort för att fördriva tiden?
–Modern svart musik jag lyssnat på har. Pratat med 2 Pac. Rappa jag har lärt mig.
Är det sant? Kan man få ett smakprov?
–So certain are you. Always with you it cannot be done. I got ninety-nine problems but the bitch aint one.
Hur har du lyckats få material till dina sändningar?
–Intervjuat mig själv jag har. Åttatusen gånger.
Kommer du att försöka göra comeback nu i etern?
–Försöka inte. Gör eller gör inte... det finns inget försöka. Mitt program fortsätta med jag ska. En utmaning det kommer bli att svart musik skildra i ett svenskt blip-blip-blip universum.
Tack Mats.
May the soul be with you.
