Louise Linderoth har skapat rubriker i såväl Sverige som internationellt med sitt mode för den sittande positionen.
Staden Borås är inte något speciellt i sig. Det finns ett torg precis som i andra svenska medelstora städer och en busstation där de något överförfriskade männen sitter. Men något är det som skiljer staden från andra – Textilhögskolan. Med en långt gången historia inom textilier finns säten för såväl Gina Tricot som H&M i staden. För den som vill arbeta inom mode och design är Textilhögskolan the place to be.
På försommaren tog Louise Linderoth examen i modedesign vid just denna anrika skola. Hennes avgångskollektion möttes av jubel och större uppmärksamhet än någon kunnat tro. Den kan klassas som Textilhögskolans mest omdiskuterade kollektion på länge och tar priset från den där rosa jackan Rihanna använde på någon gala året innan.
– Det är lite svårt att säga när intresset för mode började. Ända sedan jag var liten har jag haft ett intresse för skapande och färg och form, berättar Louise Linderoth.
I sviterna av en lunginflammation som spred sig till ryggmärgen vid tio års ålder fick Louise en inkomplett ryggmärgsskada. I dagsläget har Louise inga förlamningar, som är vanliga vid ryggmärgsskador, utan hon har lite funktion i benen. Till en början använde hon endast kryckor men för ett år sedan tog orken slut – hon bar ju dagligen runt på hela sin underkropp – så ett liv i rullstol blev ett faktum.
– Innan sa jag att jag aldrig skulle sitta i en rullstol. Det var ett accepterande som har tagit väldigt lång tid. Jag ville inte förknippas med något som hade med skadan att göra. Jag ville inte acceptera att det här var min kropp nu.
Samtidigt förklarar hon att från den dagen hon satte sig i rullstolen fick hon en helt annan livskvalité. Nu handlade inte livet om att ta sig från A till B längre. Med hjälp av rullstolen öppnades hennes sinnen och det blev lättare att gå ut bland folk och samla information samt inspiration. Det var även i rullstol idén till kollektionen och märket Nonasscrack började bubbla.
– Jag har aldrig tyckt om att ha på mig jeans men när jag satte mig ner gick det bara inte. Kroppen har en helt annan position sittande än stående.
Där någonstans började hon dekonstruera sina egna jeans och hittade något som fungerade.
– För första gången sedan jag satte mig i rullstol kunde jag ha på mig jeans som satt skönt.
Med sin egen kropp och erfarenheter som utgångspunkt började Louise arbeta med jeans från ett mer konstnärligt perspektiv, precis som det görs på Textilhögskolan, med överdrivna designlösningar som också är funktionslösningar.
– Jag har fått uppfattningen att många tänker att min kropp är mina ben. Rullstolen är ett sådant tydligt tecken på att något är fel med benen. Jag ville ta upp frågan kring detta, då var jeans bra att arbeta med eftersom det är ett sådant tydligt plagg för benen.
Mycket har varit guld och gröna skogar men viss kritik har kollektionen ändå stött på. Många har höjt på ögonbrynen när de har sett vilka modeller Louise valt. Majoriteten har nämligen varit personer som har kunnat gå men under visningarna har tagit sig fram med hjälp av rullstol.
– Jag förstår att folk ser det som problematiskt men samtidigt är det bättre att göra det på det viset än att inte visa det alls. Jag har verkligen försökt hitta personer som är riktiga rullstolsanvändare men det har varit svårt. Trots det så lyckades jag hitta en till visningarna under fashion week i både London och Stockholm.
Louise Linderoths jeans visas på utställningen Norm Form på Arkdes i Stockholm 6 okt - 11 feb 2018.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 09, 2017.
