Efter att Kina länge varit en stängd marknad för västerländska spel upplever vi nu hur flödet börjar gå åt andra hållet. Och Black Myth: Wukong och Genshin Impact är garanterat bara början på den kinesiska vågen.
För ett par veckor sedan riktades alla spelvärldens hypesvultna ögon österut då dittills okända utvecklarna Game Science släppte en 13 minuter lång gameplay-trailer för sitt kommande tv-spel Black Myth: Wukong. Men vilka var egentligen företaget med det intetsägande namnet? Och hur kunde det gå från okänt till världens mest uppmärksammade på mindre än en kvart?
Svaret är: Kina. Kina har nämligen gått från att vara en marknad som enbart sysslat med kinesiska spel för en kinesisk marknad till att bli en högst internationell angelägenhet.
Kina har, precis som med mycket annat, en komplicerad historisk relation till tv- och datorspel. Utöver utdragna debatter om moraliskt förfall och spelens beroendeframkallande natur har Kina också uttalat förbjudit tv-spel. Från 2000 till 2015 var det inte tillåtet att producera, importera eller sälja tv-spelskonsoler. Men spelen hittade ändå ut till folket. Istället för i vardagsrummen spelades det på internetcaféer och tävlingsinriktat PC-spelande växte sig snabbt enormt. Några år senare exploderade också den mobila spelmarknaden. Med den ekonomiska tillväxten landet upplevt sedan tidigt 00-tal har en medelklass vuxit fram (enligt vissa innehar mer än 500 miljoner kineser denna klasstillhörighet), och med detta ett sug efter konsumtion och underhållning. Med den höjda levnadsstandarden kommer också en bred och välutbildad kreativ arbetskraft. Kina har länge agerat outsourcing-källa för västerländska film- och spelföretag – och på så sätt skolat stora mängder utvecklare till att snabbt och effektivt producera innehåll.
För den som kan sin kinesiska kulturhistoria är Wukong berättelsen som brukar kallas Journey to the west. En 1500-talsnovell med mytologiska inslag. I praktiken ser Wukong-spelet ut som ett asiatiskt God of War, där skepnadsskiftande kungfu-krigare gör upp med ett rikt galleri av kinesiska mytologiska figurer. Och även om det rent spelmekaniskt inte spränger några gränser så är det svårt att blunda för det otroliga hantverk som ligger bakom de 13 minuterna. Wukong är naturligtvis inte det första kinesiska spelet att dra till sig västerlandets nyfikna ögon. Autochess och Arena of Valor är andra spel som under senare år rönt stora framgångar också utanför Kina. Det senaste i raden är det ogenerat Zelda-flörtande gratisspelet Genshin Impact, som kort efter sin release ryktas ha närmare 20 miljoner spelare (och räknas därför som den största internationella spellanseringen för ett kinesiskt spel någonsin).
Men allt är inte guld och gröna skogar när det kommer till den kinesiska spelmarknaden. Kinas starka censurorgan arbetar hårt för att se till att spel som lanseras i landet inte innehåller något som kan störa saker som ”Kinas sammanhållning” och ”territoriella integritet”. Många ord och fraser censureras bort ur spel, ”Taiwan” går oftast inte ens att skriva i spelchattar. Taipei-baserade Red Candle Games fick smaka på den kinesiska vreden när det uppdagades att det fanns ett textmeddelande i deras skräckspel Devotion där ledaren Xi Jinping liknades vid Nalle Puh. Spelet plockades ner från Internet, utvecklarna stämdes på produktionskostnaderna – och detta trots att det ”tvivelaktiga” innehållet patchats bort.
Att Kina kommer bli en viktig marknad för framtiden råder det väl ingen tvekan om – och inte heller att det här är ett faktum som inte kommer helt oproblematiskt. Men den positiva sidoeffekten vi kanske inte kunnat förutse var att det också födde en rad intressanta kulturella upplevelser. Låt oss hoppas att det är vid det senare tyngdpunkten kommer ligga.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 10, 2020.
