Julia Kalthoff – en yxig ickekarriärist

Julia Kalthoff hade precis gått ut gymnasiet när hon började intressera sig för smide. Idag räknas hon till en av landets främsta yxmakerskor.

När Julia Kalthoff hade gått ut gymnasiet visste hon precis som många andra inte exakt vad hon ville göra. En sak hon visste var emellertid att hon fascinerades av eld, stål och saker som kan finnas kvar i flera tusen år. Låter det som en smal inriktning? Absolut, men lyckligtvis fanns det ett yrke som motsvarade exakt dessa kriterier: yxmakare. Idag är Julia en av Sveriges mest renommerade sådana, och hon brinner även för att föra kunskapen om hantverket vidare. 

Hur hamnade du i yxbranschen från första början?
– Jag hade jobbat med tyger en hel del, då min mamma hade tygaffär, men började intressera mig för att smida. Framför allt för att materialet var i princip omöjligt att begripa. Tyg i all ära liksom men det kan man ganska lätt förstå hur det funkar, och så är det inte med metall. Jag lockades också av att man får ta i, elda och skita ner sig. Så efter gymnasiet hittade jag en utbildning på en yxsmedja i Hälsingland, i Gränsfors, och gick alla deras kurser då jag blev helt hooked.

Julia betalade av sin utbildning genom att jobba för samma smedja, och uppenbarligen var det ett lyckat upplägg även för smedjan. När de sökte en tillfällig vd till sin andra fabrik i Gästrikland frågade de nämligen om inte Julia kunde hoppa in som stand-in. 

Du blev vd vid typ 21 års ålder? 
– Ja, alltså jag frågade hur det skulle funka rätt praktiskt och fick svaret att det mest handlade om att svara i telefon och om det händer något så skulle jag fixa det. 

Det är en otroligt bra beskrivning av vad en vd gör.
– Det är ju det! På ett sätt behöver man bara reagera på vad som händer. Jag tackade ja, kanske för att jag helt enkelt inte förstod bättre. Sen kom den tidigare vd:n aldrig tillbaka så mitt vikariat förlängdes. Efter ett tag började jag även agera och förbättra, alltså inte bara reagera, och det slutade med att jag blev kvar där i fem år. 

Vad har du mer för utbildning?
– När jag hade varit där ett par år kände jag att jag ville plugga vidare, jag har alltid gillat att lära mig saker. Så jag sade upp mig från min tjänst som vd och började plugga ekonomi i Uppsala. Jag ville läsa just ekonomi för att få svar på alla de frågor som hade dykt upp under min tid som vd.

Då det bara finns tre yxfabriker i Sverige visste Julia inte riktigt hur hon skulle kunna jobba med det hon gillade allra bäst. Då kom hon på att hon kunde starta eget, och göra det själv utan att ha en massa måsten. Framför allt tillät det henne att lägga ner den tid som krävdes för att få fram den perfekta täljyxan. Det tog drygt ett år innan hon landade i en yxa hon kunde stå för, smidd med ett specialstål.
– Mycket handlar egentligen om stålets sammansättning. Tänk dig själv en havregrynsgröt utan kanel, socker och mjölk. Det är inte jättegott. Men bara du för in lite av de ingredienserna äter du det gärna till frukost varje dag.

Julia pratade bland annat med en doktor i eggmetallurgi, som hon bollade fram både stål och smidesmetod för att få fram det perfekta resultatet.
– Jag högg jättemånga hugg i papper, rep och grankvistar för att se hur yxan reagerade på olika material. Den ska vara hård för att eggen ska hålla, men är den för hård blir det liksom sprött som glas så det måste vara en balans mellan hårdhet och seghet.

"Yxan blir då som en förlängning av din egen kropp som du använder för att få fram ett föremål som bara finns i din fantasi. "

Vilka är dina kunder? 
–  Jag gör en täljyxa, och när man täljer kommer man väldigt nära materialet. Yxan blir då som en förlängning av din egen kropp som du använder för att få fram ett föremål som bara finns i din fantasi. Just det tror jag att jättemånga människor längtar efter. Att långsamt forma någonting med sina egna händer. Det finns en jättehäftig kraft också i det snabba och explosiva. Det tilltalar såklart människor på landet som har nära till naturen, men även kontorsmänniskor som längtar till något annat. Men för att sammanfatta så kanske människor som faller för trä? Och det vet man ju inte vilka de kan vara.

Hur lång tid tar det att göra en yxa?
– Det tar rätt lång tid från början till slut men jag jobbar såklart parallellt. Själva arbetet med yxan tar några timmar. Hela processen från råmaterial till färdig produkt kan ta upp till ett år om man räknar in torktid och sånt, men det är inget bra mått.

Får du specialbeställningar också?
– Jag får det, men brukar inte ta emot dem generellt. Jag har utvecklat en täljyxa såsom jag tycker att den ska vara. Vill någon inte ha min täljyxa så får de gärna köpa av någon annan. Den funkar för många människor och är utprovad, den enda variationen är att man kan välja vilket träslag man vill ha på skaftet.

Du håller även i workshops, hur ser den typiske besökaren på dessa ut?
– Det är både killar och tjejer i många olika åldrar. Vissa är nördiga, andra inte. Det är jättesvårt att se ett mönster i vilken typ av person som är med, det enda jag kan säga att det är fler tjejer nu än tidigare.

Vi har under en lång tid sett en trend att intresset för det lantliga ökar, är det något du har märkt av? Alltså köper folk mer yxor nuförtiden?
– Det har det absolut, oberoende av pandemin. Ju mer digitalt vi har i samhället desto mer taktilt och praktiskt kommer vi att söka oss till. Vi människor är ändå gjorda för att arbeta med händerna och använda alla våra sinnen, inte bara det visuella. Jag tror vi blir rikare när vi använder mer av våra förmågor. 

Hur har du märkt av pandemin? Har det ökat på denna trend?
– Jag har absolut fått mer försäljning. Folk är uttråkade och nätshoppar mer. Jag hoppas att de har fått det åtminstone lite bättre under pandemin tack vare täljning.

Vad är det som driver dig i ditt yrkesliv, vill du bli bäst på yxor eller tävlar man mer mot sig själv?
– Från början kändes det viktigt för mig att få erkännande för min yxa. Men nu när det redan är så börjar det faktiskt en ganska stor fråga för mig vad jag ska sträva efter nu. 

Det finns ju jättemånga andra verktyg du skulle kunna göra.
– Haha, det finns det absolut. 

Skulle du kalla dig för karriärist?
– Nej det skulle jag inte. Det var nog därför jag startade eget. Jag är absolut en tävlingsmänniska, eller åtminstone driven, så det är rätt bra att ha en nisch som ingen annan ger sig på.

Vad gör du när du inte gör yxor? 
– När det inte är corona gillar jag att dansa tango. Men annars att vara i naturen, laga mat och läsa. Det kan man ju faktiskt göra nu också.

Nöjesguiden #2 med tema karriär finns ute nu.