Foto: Lena Mangematin
Sjuksköterskeprogrammet på Röda Korsets Högskola i Stockholm är möjligheternas plats. Här utbildas människor för att främja världshälsan med upptäckarlusten i behåll. Vi tog en tur till skolan för att prata mer om att söka sig till krisdrabbade områden och ett yrke med bristfällig löneutveckling.
Jeremia Jilke verkar stressad när han räcker fram handen för att presentera sig. Inte på ett otrevligt vis, utan snarare på det förväntansfulla sätt en danssugen 20-nånting kan vara när det vankas helg. I salen ska Tina Ohlsén snart inleda sin föreläsning. En av Jeremias förebilder, då hennes gedigna karriär bland annat inkluderar 17 olika internationella uppdrag i krigs- och katastrofområden.
– Den globala inriktningen på skolan var anledningen till att jag sökte hit, säger Jeremia. Jag var ute och reste i Tanzania och såg olika projekt för barn som var hiv-smittade. Då kände jag att jag ville göra något.
Han går sin tredje termin och har läst halva sin utbildning. Vilket betyder att han till hösten har möjlighet att förlägga sina studier utomlands. Högskolans internationella prägel är ett led av Röda Korsets avsikt att utbilda sjuksköterskor som ska kunna arbeta i katastrofområden och hjälpa utsatta i alla samhällen.
Programmets inriktning är unik i Sverige och inkluderar en mängd internationella samarbeten.
– Min målsättning har varit att komma ut och jobba utomlands. Nu är det klart att jag åker till Tanzania under höstterminen och det känns väldigt kul.
Drivet att tillämpa sina sjukvårdskunskaper på en internationell nivå genomsyrar hela högskolan, men det finns andra vinster utöver det. Jeremia beskriver sin upptäckarglädje och att den geografiska friheten som sjuksköterska gör att han kommer få se nya platser. Samtidigt är en social nyfikenhet och medmänsklighet grundläggande faktorer, något som i kombination skapar en eftersträvansvärd dopaminkick.
– Jag tycker om yrket på grund av den direkta återkopplingen. Vilket blir mer konkret när du åker till områden med utsatta människor. Om jag ger en antibiotikakur eller stoppar en blödning ser jag ju det direkt. Mina händer har löst problemet.
Utbildningens upplägg ändras i takt med vad som händer i världen. Förra årets alarmerande spridning av Ebola-viruset i Västafrika är ett kvitto på det. Till nästa vår införs möjligheten att ta magisterexamen i infektionssjukdomar. Allt för att förbereda studenterna inför liknande scenarion. Även på den inledande kandidatutbildningen finns det segment som särskiljer sig från Sveriges övriga sjuksköterskeutbildningar.
– Alla utbildningar har kursen trauma och katastrofmedicin i två veckor, men vi har den i sex veckor. Sen föreläser mycket erfaren personal inom denna typ av sjukvård.
Foto: Lena Mangematin
Gunilla Björling är programansvarig. Även hon poäng-terar lärarkårens breda erfarenhet, men lägger till Röda Korsets stora kontaktnät som en morot. För även om tanken är god, går det inte att hoppa på första bästa flyg ner till Sierra Leone med intentionen att bekämpa Ebola-viruset. Först är det en urvalsprocess som skapas via en ansökan till en beredskapsgrupp.
– Här får du världens största humanitära organisation i ryggen, säger Gunilla. Om du är intresserad av att arbeta med krisdrabbade områden, är det här en väldigt bra utbildning.
Nästa sommar packas lokalernas stetoskop, träningsdockor och kurslitteratur ner i kartonger för att beträda ny mark. Hela verksamheten ska lämna lokalerna vid Kungliga Tekniska Högskolan och flyttar, tillsammans med skolan för teknik och hälsa (KTH), in i ett nytt hus ute vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Gunilla menar att det är positivt, då det leder till närmare samarbeten med både universitetssjukhuset och KTH. Något som kommer märkas på den tekniska utvecklingen Röda Korset kommer att kunna implementera i sin utbildning.
– Nu pågår samtal om hur vi ska kunna samarbeta mer med simuleringsutrustningar. Det gör att vi kommer kunna scenarioträna bättre med andra yrkeskategorier inom vården. Om det är en katastrof eller olycka kan den simuleras virtuellt så att känslan är att du verkligen är på plats. Precis som piloter tränar.
Foto: Lena Mangematin
Sambandet med luftens hjältar stannar inte där. Under de senaste åren har det debatterats flitigt kring sjuksköterskors arbetsvillkor. Gräsrotsrörelsen ”inte under 24 000” stod i framkant när de via plakat, kampsång och sociala medier krävde att ingångslönen inte ska få ligga under 24 000 kronor. Vårdförbundets statistik visar att diskussionen har fått verkan, men kampen fortsätter och Gunilla anser att tjäns-testrukturering bör vara nästa steg.
– Sjukhusen måste erbjuda vidareutbildning och den kompetensutvecklingen ska ge betalt när du är klar. Det här finns på vissa platser, men kan bli mycket bättre. För de nya kunskaperna kommer göra vården nytta. Vidareutbildning ska löna sig, både lönemässigt och utvecklingsmässigt.
Det den svenska sjukvården saknar i lönetrappa, har norska sjukvården i lön överlag. Fler och fler väljer att bege sig över riksgränsen för att arbeta i oljenationen i väst. Valmöjligheten lockar Jeremia, även om han känner att han vill bygga upp en yrkestrygghet i Sverige i första hand. Visserligen blir inte lönekuvertet lika tungt, men om jämförelsen istället dras mellan svenska yrkeskårer finns det andra positiva aspekter med valet att bli sjuksköterska.
– Arbetsmarknaden är jättebra för mig då det ger mig ett bra utgångsläge när jag blir färdigutbildad. Det finns ju jobb. Grundlönen ska vara högre, men om pengar är drivkraften finns det alla möjligheter i världen att tjäna pengar. Att jobba kvalificerad övertid ger tusentals kronor på bara ett par pass.
Både Jeremia och Gunilla ger intrycket av att arbetet som sjuksköterska är ett framtidsyrke. Utbildningen ger en bred bas att stå på, där ledarskap och vetenskap går hand i hand. Det kommer främja världshälsan och göra att människor lever ett bättre liv. Samtidigt som hen i sjuksköterskekläderna ständigt lär sig nya saker och har möjligheten att kunna påverka sitt eget liv på många olika sätt.
– För min del är det den geografiska och professionella friheten viktig. Både globalt och i Sverige kan jag jobba i stort sett vart som helst. Dessutom kan jag specialisera mig till att bli allt från barnmorska till ambulanssjukvårdare. Jag tvekar aldrig på mitt utbildningsval.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 03, 2015.
