I tidens anda men före sin tid

17:00 11 Apr 2018

I stället för att lyfta en lysande, välspelad och mångbottnad films kommande premiär är frågan varför svenska distributörer och mediebolag fryser ute en film som blottlägger exakt det som har diskuterats hela hösten.

Isabella Eklöfs debutfilm Holiday är intelligent, utmanande och ligger helt rätt i tiden. När filmen premiärvisades på Sundance filmfestival jämförde Varietys filmkritiker Guy Lodge regissören Isabella Eklöf med Michael Haneke, med en försiktig förutsägelse om att filmens kompromisslöshet kunde komma att stå i vägen för en ”kvinnlig regissörs” framgång att nå en kommersiell biopublik. I en artikel i filmtidskriften Point of view utnämnde Stockholm filmfestivals programchef George Ivanov henne till Sveriges skarpaste regissör. Men bland de svenska bidragen som tävlade i Göteborg filmfestivals kategori ”Nordic competition” i vintras är Holiday den enda filmen som har skuffats in i skamvrån. Just skamvrån är en intressant aspekt av filmens nuvarande status, eftersom den visar det som bestämt hävdats vara ett avslutat kapitel bland tabubelagda samtalsämnen. 

I Göteborg delade filmen på ett ovanligt sätt in publiken i två läger, där ena sidan hyllade den för sin relevans, nyansering och mod, medan andra ansåg den provocerande, sexistisk och obehaglig. En våldtäktsscens existensberättigande ifrågasattes särskilt. 
Men vadå, ska vi inte visa våldtäkter då, för att det är obehagligt? Poängen är att det är obehagligt. Det är verkligheten. En av anledningarna till att Metoo blev så starkt och att våldtäktsscenen ska vara med är att det har varit alldeles för mycket som har hänt kvinnor som vi inte har fått prata om, säger Isabella Eklöf. 

Holiday har en kvinnlig blick på en manlig blick. Att den inte förskönar verkligheten eller ens huvudkaraktären Sasha vilar som en parentetisk förförståelse för karaktärernas bakgrunder, där projektionsytan på ett närmast metaforiskt plan skildrar ett kriminellt gäng som semestrar i Medelhavet. 
Alla är offer i min film. För sig själva, för ett system, för sin historia. Alla är svaga. Och det kanske jag tycker extra mycket om, för det speglar verkligheten bättre. Människor är svaga. Enligt min verklighetsuppfattning är det viktigt att förlåta människor för det. För att vi gör varandra ont, av själviskhet, hela tiden, och det måste man på något vis erkänna för att kunna acceptera. Men jag tycker inte att vi ska gå omkring och låtsas som att det inte är så. 

Temat för filmen är visserligen kriminalitet, men för ovanlighetens skull med sexuellt våld i förgrunden och droghandel i periferin. Att filmen skapar diskussion borde vara en indikation för dess angelägenhet. Men en film som inte syns finns inte heller, åtminstone inte i folks medvetande. Redan innan filmen visades anade Isabella Eklöf att svenskar inte skulle gilla filmen.
Jag var rädd att den skulle anses feministisk på ”fel” sätt. Ska den vara på det rätta sättet så ska huvudkaraktären vara stark och självständig. Men jag vill prata om verkliga problem, som verkliga människor har. 

Så vad är problemet? 
Första reaktionerna var enbart positiva. ”Gud vad bra att din film kommer i Metoo-tider och att den pratar precis om de här problemen.” Sen kom de andra reaktionerna. ”Nu gör du precis samma sak. Du ställer ut den här tjejen, visar hud och spelar på att hon är sexig.” Och det gör jag ju. Men filmen visar också en erigerad kuk och det var ett feministiskt val. Jag ville visa en man naken på samma sätt som vi oftast ser kvinnor nakna i film. 

Att könsstrukturer skapar mansroller och kvinnoroller är en parameter som logiskt och intellektuellt sett borde vara given. Holiday stryker ingen medhårs. I stället skildrar filmen ett människoöde, i dagsljus, obarmhärtigt och fult. Reservationen inför att visa Holiday på bio tycks manifestera ett första vacklande steg i debatten, där vi än så länge nöjer oss med att erkänna ett omfattande strukturellt problem i kvinnosynen. Men kanske är det ännu, så tycks det, ”för tidigt” att diskutera kvinnans roll i strukturerna, eller omvänt, strukturernas inverkan på kvinnors självbild. 

Stad: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 04, 2018.

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!