Foto: Salvatore Scappini
Helt plötsligt är det okej med blottade bröst och up skirt-bilder. Så länge bilderna har plåtats med en dyr kamera, alltså. Ja, vi har skådat en trend.
Smala, uppseendeväckande långa ben som tar sin början där korvskinnsfodral (tröjor vi kan kalla klänningar för att de, i bästa fall, täcker rumpan) bestämmer sig för att låta höfterna dela sig. Om de inte frontas av ett par stay-ups är det de utstuderat sönderslitna strumpbyxorna. De ska ge sken av att ha hittats utanför Debaser fastän de är köpta för trehundra spänn på Wolford.
Håret ska föra tankarna till det ostylat frigjorda intrycket post samlag fastän det i själva verket är resultatet av mängder av, det av ordningens drottning Ebba von Sydow hypat till skyarna, Osis Dust Powder. Ett volympuder så dyrt att det skulle kunna vara de kremerade resterna av Michael Jackson.
Flaskhalsar i en öppen röd mun, händer där de inte får vara och ihoptryckta bröst. Vart jag vill komma? Medelklassbarnens existentiella längtan efter dekadent, syndigt leverne. De tror sig vara Marie Antoinettes kulturella descendants. Care free och lever för nuet. Men det närmaste de kommer hennes rosa bakelser är bakpulvret langaren har spätt ut kokainet med, som de suger i sig på klubbtoaletten.
Så de skapade hipsterporr. Det är inte riktig porr, om någon verkligen vill sätta en etikett är det närmare konst. Det smakfulla i bilderna utgörs av inget annat än ljuseffekterna från att använda lång slutartid och ett grumligt filter. Hycklandets förebild, klädkedjan American Apparel, kan kabla ut sina kampanjbilder över världen med en naken porrstjärna utan att det egentligen ifrågasätts. Det är närbilder på stora bröst och – här kommer det som gör det konstnärligt – könshår. Mörkt pubishår. Det är som med Kate Moss bara bröst, konstnärligt naket.
Men där hipsterporren verkligen kommer till sin rätt är på klubbloggen. Bloggen där en rubrik skrivs (det är alltid uttryck eller rad ur låttext på engelska) till ett inlägg fyllt av bilder från klubbar. Gimmicksen är få och det är just flaskorna eller flickorna som får spela stor roll. Det stoltseras med flasköl som att det är en del av ett sponsringsavtal. Har man tur är bilderna i kronologisk ordning, man får se förfallet bild för bild tills det stupas. Männen är snygga och hårda, tjejerna särar, bresar, biter sig i läppen och hänger ut en tutte utanför klänningen i en ansiktslös bild.
Allt för konsten, verkar de tänka. Om jag skulle närma mig någon av dem med en rosa digitalkamera från Sony istället för en svindyr från Ricoh och fråga om de har något emot att hänga ut tutten skulle jag få en drink om inte en käftsmäll slängd i ansiktet.
Men inte Salvatore Scappini, nattklubbschef på Spy Bar och Spymlan. I juni startade han sin blogg ”Salvan” på Stureplan.se och har visat sig vara en av få som lyckas med en rolig, smart och sexig klubblogg. Där är det lilla nude man får se alltid härligt och hittills aldrig äckligt. Men jag passade ändå på att fråga vad han tycker om att folk säger att han har en hipsterporrblogg. Svaret? ”Jag tar det som en komplimang. Jag vill att min blogg ska passa både dudes och dudettes”.
