Silvana Imam: "I taxin på väg till svartklubben / jag är kjolen på han som vill va Askungen / han som fick sin arm bruten / jag är andra sidan myntet."
Under tisdagen började fem Youtube-klipp som knappt når minutstrecket spridas, samtliga fyllda av upprivande ord som slår utan förmildrande beats och melodier. Det är artisterna i musikkollektivet RMH som har samlats för att skapa egna versioner av Kents samhällskritiska La Belle Epoque, som släpptes tidigare i år, med deras egna vittnesmål om det Sverige vi befinner oss i idag. Det är Belle Époque.
Silvana Imam, Eboi, Adam Tensta, Nebay Meles och Dida hörs rappa om Migrationsverket, Dawit, Anna Lindh, missnöjet och brinnande lastbilar. Vi frågade RMH:s manager Babak Azarmi om initiativet #whyihustle.
Vad är förhoppningen med #whyihustle-filmerna?
– Vi kände att det behövdes lite hopp efter valet. Eller snarare något tänkvärt och reflekterande.
Silvanas, Adams och de andras blickar är fästa i kameralinsen, men de rappar inte på filmerna utan står tysta när deras vers spelas upp. Ett grepp som förstärker kraften som redan finns där. Hur kom ni fram till att göra så?
– Det ger ett starkare intryck, jag gillar personligen inte rap framför kameran. Man breder ut sig mer genom att visa på deras personligheter, de pratar alla om olika saker. Adam pratar om Migrationsverket och Nebay pratar t ex om sin mammas ursprung, där han aldrig varit.
– Vi hyrde faktiskt Gyllene Salen i Stadshuset för den här inspelningen vilket inte ens märks, men det är en plats där ingen av oss hade fått vistas annars.
Vad är kopplingen till Kents La Belle Epoque?
- Tanken var faktiskt att det skulle bli en officiell remix till La Belle Epoque, med andra erfarenheter än de som Kent besitter, men de kanske tyckte att texterna blev för hårda.
Se resterande fyra klipp här:
Eboi: "Jag är blodet i porten/ den sotiga hasch-kniven/ det växande missnöjet/ den brinnande lastbilen."
Nebay Meles: "Jag är kraftiga händer / ändå nåt fattigt / 13 åren i den hålan för de ord som yttra sanning / jag är Dawit."
Adam Tensta: "Jag är brevet ifrån verket det står migration på / jag är salt i ditt öppna sår."
Dida: "Jag är båren som bar Anna Lindh / tårarna på mammas kind / fotsteg runt en hemlös man som går utan att stanna till."
Filmerna producerades även av Christina Tsiobanelis, Olivia Kastebring och Mika Gustafson. RMH fortsätter initiativet under hashtaggen #whyihustle.
