Nöjesguiden har knackat på hemma hos loppiskingen Gustav Broström för att kika närmare på hans bästa fynd.
Gustav Broströms vardagsrum är så välkurerat att personer på Instagram ibland misstar det för en butik. Många års shoppande och en otrolig förmåga att hitta guldkorn har gjort honom till Instagrams loppisälskling.
Gustav står i köket och piffar med snittblommor när jag kommer dit.
— Jag var hemma hos Elsa (Billgren red.anm) på kransknytning, och då kände jag bara: Näe, tänk om jag skulle bli florist. Jag har alltid varit lillgammal men nu har jag börjat omfamna det mer och lever ut mitt sånt här 60+-bög-life med hortensior och drömmar om att bli florist. Jag tänker på typ Luke Edward Hall. Han känns som någon ny typ av ung gubbe för att han bor ute på landet och piffar med dahlior. Den pysselbög som legat vilande inom mig har ruskats till liv och jag omfamnar honom med allt jag har.
Det känns som att loppis blivit otroligt trendigt bara de senaste åren. Hur har du som hängt med ett tag upplevt det?
— Det har blivit en markant skillnad. För några år sedan fanns det inte alls ett lika stort intresse, och det märkte jag väldigt tydligt när jag höll på med hudvård som främsta grej. Då fick jag mycket nya följare i folk som startade egna hudvårdskonton, typ: ”Alexandras skin — min resa till bättre hudvård. Galen i masker och syror”. Nu startar alla loppiskonton istället. Det är väldigt trendigt.
För en tid sedan startade Gustav Broström hashtaggen #loppisvardag för att inspirera till en ny syn på loppis och secondhand.
— Det har börjat komma fler och fler konton av människor som lever ett ”vanligt” liv, konton som inte är vintage. Det är väldigt kul, för det är inte vintage som är grejen för mig. Jag har väl vissa vintageinslag, men jag skapade Gustavs Rum för att visa att man kan leva ett normalt liv med secondhand. Att det inte bara är italienska vaser och superfynd, utan även smörknivar och skärbrädor. Jag vill att det ska vara ett safe space, som ljummen minimjölk. Fortfarande är det väldigt många som tror att loppis, antikviteter och secondhand innebär rutiga skjortor och typ tygmöbler. Så behöver det inte vara.
Har det hänt något med priserna när hela loppisfenomenet fått ett uppsving?
— Priserna har definitivt gått upp. Det har att göra med att det är ett generationsskifte i välgörenhetsaffärer, vill jag påstå. För några år sedan var det främst 100-åringar som stod och prismärkte. Nu är det yngre människor. Även att internet har gjort att man kan googla, då märker man tydligt att folk tar det högsta priset de hittar. På Erikshjälpen i typ…Tranås kan en plisserad lampskärm kosta 400 kronor när det egentligen bara är ingenting. Det är väldigt tråkigt. Samtidigt som man vill att välgörenhetsaffärerna ska gå bra är det tråkigt när produkterna bara står. Man märker också att det finns vissa som bara startar secondhand-konton för att tjäna pengar, så jag tänker att vanliga människor också trissar upp priserna.
Är du på jakt efter något särskilt just nu?
— Nej, nu försöker jag göra mig av med massor. Jag försöker möblera om så att jag får plats med en julgran någonstans men det känns svårt i nuläget, var jag än vänder mig är det furumöbler och statyer. Men det är lite trevligt också.
Gustavs utvalda fynd
Lilla Gossen
”Min insta famous-byst. Jag köpte den för sex år sedan för att den påminde otroligt mycket om min morfar som barn. Den här pojkens dotter såg en bild i Antik & Auktion och kontaktade mig och sa att den föreställer hennes pappa. Det är en otrolig story om att pojkens föräldrar hjälpte norska konstnärer att fly från Norge till Sverige under andra världskriget. Som tack fick de dessa byster av sin son i olika material.”
Vitrinskåp
”Jag har haft en life long dream om att ha ett vitrinskåp, för att jag tycker det är mysigt och det möjliggör mitt osunda beteende vad gäller att köpa småsaker.”
Tavla
”Den här tavlan som jag köpte på Erikshjälpen gillar jag jättemycket. Den har en konstig märkning, och jag har försökt göra efterforskningar. Det ska finnas en malaysisk konstnär som gjort exakt det här motivet. De är jättedyra, men alla jag mailat är lite tveksamma, någon sa att om signaturen är suddig eller inte finns är det nog för bra för att vara sant. Den är konstig, men jag gillar den. ”
Italiensk vas
”Den här vasen är från den italienska designern Carlo Scarpa. De tidiga versionerna av denna går för 60 000 kronor, och den här kan jag nog få 15 000-20 000 för om jag har tur, för den är gjord senare. Den köpte jag i Hudiksvall för 60 spänn.”
Byst och fotskulptur
”Jag har massa saker som inte är värda så mycket, men som jag värderar högt. De här två har jag otroligt svårt att se att jag skulle göra mig av med. De är så otroligt homosexuella och helt fel i lägenheten eftersom de hör hemma i en ståndsmässig våning på Strandvägen.”
David
”Sist men inte minst är det väl David. En gigantisk trädgårdsskulptur som jag har i sovrummet vilket är helt sjukt, och att han är lite för stor. När jag fick in den hit hade jag dragit upp den på en matta och fick släpa in den från hallen. Den kommer få stå där tills jag antingen hackar sönder den eller säljer. Det är urtypen av kitsch, det är det jag tycker är kul, för folk älskar Svenskt Tenn, Alvar Aalto och saker som är lyxiga. Jag gillar att ha saker som är det värsta man kan tänka sig, typ upplysta tavlor med vattenfall eller trädgårdsskulpturer.”
Följ Gustav Broströms loppisvardag på instagramkontot @gustavsrum.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 10, 2020.