Grillat & Grändy har råd att förlora

Petter Hallén 13:47 27 May 2015

Trots att den nya EP:n åter droppar av alkohol spelar spriten inte längre huvudrollen i Grillat & Grändys liv. Nöjesguiden mötte upp bröderna för att prata positiva fyllor, språkliga finter och att skämta utan att skämta bort.   

En kort videosnutt inspelad i en bil på väg hem från Hultsfredsfestivalen blev startskottet för duon Grillat & Grändy. Låten, Vafan Händz?!, blev i princip en hit innan den hunnit lämna ritbordet. Om den omedelbara uppmärksamheten berodde på låten i sig eller syskonen bakom är frågan, förmodligen en kombination. Bröderna Felipe och Pablo Leiva Wenger har både rappat för sig själva och tillsammans i kollektivet Highwon i mer än 15 år. Pablo har oftast kallat sig ”Sabo” och Felipe är känd som ”Fille”, ena halvan av Ison & Fille, en av svensk raps mest respekterade, framgångsrika och älskade akter någonsin. Ändå dröjde det till 2012 innan Pablo och Fille gjorde något tillsammans, under smeknamnen ”Grillat” (Pablo) och ”Grändy” (Fille).
På debut-EP:n Gendish & Gäris presenterade duon tillsammans med producenten Marko ”Mack Beats” Saez, som kan räknas som gruppens tredje medlem och står för en majoritet av produktionerna, ett avskalat, minimalistiskt sound. Musik som handlade om klubben och har blivit obligatoriskt material för varenda svensk rapklubbs-dj. Pablo och Fille hade en klar vision för hur de ville att det skulle låta, och tvingade Mack Beats, som alltid varit en naturbegåvning lagd åt det perfektionistiska hållet, att skala ner och ta bort. ”’Gör fulare beats!’ sa vi till honom” skrattar Pablo. ”Han är så duktig, det var svårt för honom att släppa ifrån sig produktioner som inte lät ’perfekta’. Men nu har han lärt sig, vi behöver inte styra honom alls längre, han gör exakt som vi vill ha det.”
När jag träffar Fille och Pablo i Highwon-studion, Mack Beats arbetsplats, är han dock inte med. Bara två dagar tidigare blev Mack Beats pappa för första gången. ”Vi var här när han fick samtalet och var tvungen att dra direkt till sjukhuset. Sen skrev han till oss på chatten: ’Jag skippar träningen imorgon. Jag har fakking fått barn fellaz!’”
Formuleringen är en lek med titeln på första singeln från Grillat & Grändys nya EP Kör vi tills att dör vi. Låten heter Jag har fakkin fått lön och handlar om att fira ett påfyllt konto, en Kung i baren för tiotalet.

När fick ni en vanlig lön senast?
Pablo:
Jag fick lön förra månaden, från Dramaten och Unga Klara. Men det är projektanställningar. Jag är ”pjäsanställd”.
Fille: Jag har inte fått vanlig lön på cok länge. Jag fakturerar.

När hade ni ett vanligt jobb senast?
F:
Det var fett länge sen… Det måste varit när vi jobbade på Posten ihop.
Pablo grimaserar.
F: När vi kom på konceptet för låten försökte vi bara fånga den där känslan av att må skitbra, trots alla problem du kanske har. Då tänkte vi på hur det känns att just ha fått lön.
P: Du kanske är ute och festar men är pank, du står i ett hörn och trycker, och sen, bam, är klockan över midnatt. Plötsligt har du pengar på kortet. Den känslan.

Vid sidan av musiken håller båda bröderna på med skådespel i olika former. Samma kväll som vi ses ska Pablo göra en av de sista föreställningarna av den hyllade pjäsen X på Unga Klara, och Fille har sedan flera år tillbaka gjort både radio och TV som humorkaraktären ”Lilla Al-Fadji”.

Är ”Grillat & Grändy” karaktärer? Är det därför ni använder andra namn än när ni rappar i vanliga fall?
F:
Vi använder inte andra namn för att distansera oss, vi kallar varandra ”Grillat och Grändy” till vardags, det är smeknamn vi har skämtat fram. Men detta är något helt annat än vad vi brukar göra, det är roller på ett sätt. På förra EP:n var det ännu mer så, då var vi våra ”klubbkaraktärer” på många låtar.

Hur är era klubbkaraktärer?
P:
De försöker spela tuffa men är egentligen ganska löjliga. Vi spelade med våra röster, rappade med lägre tonläge för att låta ”coolare”, haha.
F: Vi tänker överlag på ett helt annat sätt i det här projektet. Vad vi har på oss i våra videor, hur våra omslag ser ut, vilka slags pressbilder vi väljer. 

Det är stor skillnad på hur ni väljer att presentera er på bild som Grillat & Grändy jämfört med andra sammanhang. När du är ”Fille” i ”Ison & Fille” känns det som att du inte vill göra dig till, helst ska alla bilder vara tagna inne i en närbutik i Vårberg i Stockholm och du ska typ ha samma kläder som du vaknade i. Medan omslaget till nya Grillat & Grändy-EP:n föreställer er när en hoppar fallskärm med skumpa.
F:
Haha, men så är det. Vi har jobbat ännu mer med sånt nu eftersom Pablo arbetar som skådis och är van att jobba med kostym.
P: Det är en upphöjning. Det är en slags karaktärer, med väldigt enkla karaktärsdrag, våra personligheter fast överdrivna.

Det känns överlag som att er övriga musik, vare sig ni vill eller inte, handlar mycket om att representera, att berätta om livet i er ort, att nästan vara ambassadörer för er del av röda linjen. När jag lyssnar på Ison & Fille får jag känslan av att du, Fille, vill kunna stå för allt du säger inför kidsen som vill fotas med dig i centrum.
F:
Haha, ja, så är det kanske.

Medan Grillat & Grändy känns mer barnförbjudet, mer ”jag är full just nu och jag pratar med mina kompisar som också är fulla”. Det känns som att det finns en frihet för er i att slippa vara lika mycket förebilder.
F:
Absolut. Inte för att det är jobbigt att stå för det vi rappar om, men det här projektet handlar framför allt om att rappa för rappandets skull. Att rappa av sig. När vi jobbar i studion handlar det först och främst om att ha kul. Vi sitter och skämtar och testar saker, typ ”kan man verkligen säga så här?”. Den grejen får vi inte utlopp för på samma sätt i vanliga fall.
P: Människan är komplex, den har flera sidor. Fille har sin grej med Ison & Fille där han kan vara seriös, och jag har mitt skådespelarjobb där jag är fett seriös. Så det här fungerar som en kanal där vi kan få ur oss vad som helst. Sen kan vi vara seriösa igen.
F: Nu när jag kollar på videon till Jag har fakkin fått lön ser jag att det är ganska mycket av Lilla Al-Fadji-karaktären i den. Jag blandar aldrig in den grejen i vanliga fall, men det känns okej i det här sammanhanget, just för att huvudsaken med Grillat & Grändy inte är att få något sagt eller skapa en förändring.
P: Jag känner mig mycket mer fri att ta in skådespelet i den här grejen än tvärtom. Ofta har regissörer velat att jag ska rappa i pjäser, men jag vill inte. Det handlar ofta om att man från teater-hållet inte har stor kunskap om rap, och vill ha det som exotisk krydda. Men rap är ingen krydda för mig, det är vem jag är. Om jag till exempel skådespelar i en video är det okej för det är på mina villkor, det finns ingen annan som bestämmer hur de två sakerna ska kombineras.

Den allra första låten bröderna Leiva Wenger gjorde tillsammans under namnet Grillat & Grändy var en cover på Beanie Mans Rum and Redbull. Majoriteten av deras låtar har fortsatt innehålla mycket humor och alkohol. Vare sig det rör sig om att göra drinkrecept till ramsor, som på Driftig där Fille rabblar ”vodka loka lime, vodka vodka loka lime” i perfekt takt, eller om att beskriva ”baksmällans mamma”, som på dagen-efter-balladen Gendish & Gäris, har Grillat & Grändy alltid rappat om sprit på ett sätt som både beskriver ruset och ångesten som lurar därunder.
F: Vi har hinkat jävligt mycket. Speciellt förr, innan vi hittade andra grejer att göra, innan vi hade jobben vi har nu.
P: Den värsta ångesten är att festa och vakna upp nästa dag utan att ha något att vakna upp till.
F: Men också när drickandet var det enda man såg fram emot, det är också ångest. När hela ens vardag handlar om när man ska få dricka nästa gång.
P: Men det är kul också.
F: Klart att det är kul, när vi rappar nu handlar det om att det är kul, för nu dricker vi under andra former. De där åren när man var arbetslös var det det enda man gjorde när man samlades med polarna. Ångesten har funnits där, och därför har jag också alltid rappat om den, som på Sena nätter tomma glas med Ison när jag kallar festdagen ”dan före ångestdan”, eller vår låt Jag ler där vi pratar om att festa för att dämpa, för att något fattas. Så det är tvådelat.
P: Nuförtiden har vi en sundare relation till det. Vi är i en annan fas i livet.
F: Vi har jobb nu, vi har lägenheter, grejer som aldrig varit självklara för oss. Framtiden känns inte lika mörk och oviss, som den gjorde när vi var yngre. Men det känns också bra att vi har vissa rader som handlar om baksidan, så att man inte bara glamouriserar festandet. Trots att vi älskar att göra det.
Fille stannar upp och börjar skratta.
F: ”Älskar att göra det”, abow vad knas det låter, haha.
P: Vi reflekterar i alla fall över vårt drickande, för vi dricker jävligt mycket när vi väl dricker, alla blir fucked up. Men som sagt, det är sundare nu. Fyllorna vi rappar om på nya skivan är positivare fyllor.

Överlag är det ett annat fokus på nya EP:n jämfört med första. Till exempel Driftig där Pablos vän och skådespelarkollega Evin Ahmad gör sin rapdebut, en låt som visserligen handlar om att festa hårt men att i slutändan jobba ännu hårdare. Med på EP:n finns också den gulliga och nästan oväntat raka kärlekslåten Luren i min ficka, där refrängen, sjungen av Fille, handlar om att skita i att telefonen vibrerar eftersom han bara vill fokusera på den han är med, den han är kär i. ”Ingenting är skämmigt” rappar Pablo, och det är en orädd kärlek han beskriver, utan tveksamhet och skam.
F: Vi har inte gjort många kärlekslåtar innan som bara är, som handlar om att man är kär i någon, och att det är… gulligt, typ.
P: Det var soft att göra något sådant, speciellt på det här projektet, för Grillat & Grändy försöker ofta vara tuffa… Det kan bli lite grabbigt ibland.
Det som framförallt är tydligt på Kör vi tills att dör vi är att den är gjord av två rappare som älskar att just rappa. Grillat & Grändy testar hela tiden nya idéer och flows, låtarna är fulla av små tricks, språkliga finter och roliga detaljer, som när Pablo kallar pengar för ”halloumi” eller när Fille leker med tyska, engelska och svenska uttal i samma vers. Men även om humorn hela tiden finns där blir det aldrig pajigt, Grillat & Grändy har förmågan att skämta med sig själva utan att skämta bort vad de håller på med.
P: Vi tycker det är fett kul att rappa ihop. Det här är ett lyckoprojekt vi får göra. Vi är bröder, vi jobbar tillsammans, vi skrattar tillsammans mer än vi gråter tillsammans. Vi älskar att rappa, vi älskar att spela live, vi älskar att fira och bli fulla… så även om det har funnits ångest är detta det roligaste av allt.
F: Grillat & Grändy har alltid varit ett lustfyllt projekt där vi kan slappna av och göra hur vi vill. Det är värsta friheten och lyxen.
P: Vi har råd att förlora med det här projektet, för vi har andra grejer som vi gör. Det är inte lika mycket som står på spel. Om detta skulle gå åt helvete är det bara, okej, det funkade inte, skitsamma, let’s get dränk.

Kör vi tills att dör vi finns ute nu.

Stad: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 05, 2015.

0 Kommentera

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste filmrecensioner

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!