Anton Halldin fyller snart 22 år och pluggar till bagare på Burgårdens gymnasium i Göteborg. Hans favoritbröd för tillfället är Karlsbaderlängd, tidigare var det barkis. Dessutom gör Anton det coolaste fanzinet jag sett på länge, [I]Auf Wiedersehen, Monty[/I]. Ett fotokopierat misch-masch av berättelser från sommarjobbshelvetet, C-64-bilder, listor och pop. Och så en kopia av ett brev adresserat till Nöjesguiden.
- Jag är väldigt stolt över brevet. Den utlösande faktorn var när någon skrev skit om Belle & Sebastian. Jag satt på bussen ut till mitt sommarjobb klockan fem på morgonen efter att ha varit ute på något kul och blev så jävla arg att jag insåg att något måste göras. Och när jag sedan läste om Britney Spears, då...
Det som känns så skönt med Antons A6-fanzine är att det bara är tankar och bilder rakt upp och ner, osorterade. Det känns uppriktigt och spontant. Men, visar det sig, Anton har haft hela skapelsen i huvudet jättelänge. Och att sammanställa idéerna tog säkert tre månader.
Anton pendlar mellan att sitta tyst och att fullkomligt explodera i entusiasm. När han berättar om sitt nystartade skivbolag, Linda Records, är det ingen hejd på orden.
- Mitt första projekt är en Sjutums-singel med en kille som heter GOTO80. Det blir C-64-musik. Jag ska göra tröjor, knappar, skivor och allt tänkbart. Sedan får vi se.
Stad:
