Det våras för rymden

13:56 4 Oct 2017

Nöjesguidens tv-redaktör flyttar till rymden medan ni löser allt trams på Jorden.

Donald Trump hetsar Kim Jong-Un till ett chicken race med atombomber, spanska poliser skjuter ner en demokratisk folkomröstning med gummikulor och i Göteborg demonstrerar nazister på gatorna. Ibland vill jag göra som streckgubben med jetpack i “Nothing to do here”-memet och lämna Jorden bakom mig.

Tur då att några av de bästa tv-serierna just nu utspelar sig i rymden – flera ljusår bort från vår systemkollapsande töntplanet.

Nyligen gjorde rymdseriernas rymdserie en stark comeback i Star Trek Discovery. Med ett fåtal undantag har det alltid varit i tv-serieformat som Gene Roddenberrys vision om den utopiska framtiden fungerat bäst. Star Trek har sedan sitt första avsnitt 1966 alltid varit en progressiv kraft som tagit ställning för allas lika värde och satt vetenskapen framför religionen. Rymden som “den sista utposten” var egentligen bara en spegling av konflikterna som ägde rum på Jorden. Discovery – som utspelar sig tio år före händelserna i originalserien – ekar också av en ständigt pågående samhällsdebatt då Stjärnflottans fienden, klingonerna, vill värna om den egna rasens renhet.

I andra säsongen av The Expanse kör serien sin hard sci-fi in i rymdens motsvarighet till kaklet (kraftfältet?). Det här är en superambitiös historia om den kyliga stämningen mellan Jorden och Mars som alltjämt balanserar på en knivsegg.

På den aningen lättsammare sidan av interplanetära flyktskildringar har vi Rick and Morty. Visserligen utgår serien från Jorden men så fort det osannolika radarparet blir uttråkade sticker de till en parallell dimension eller ett annat solsystem för att “get riggity riggity wrecked, son”. Om de av misstag råkar sprida ett virus som muterar alla på planeten till vidriga monster föredrar de att – i bästa “nothing to do here”-nihilism – börja om på nytt i en alternativ tidslinje i stället för att lösa problemet. Kan relatera.

Nästa år blir även Doctor Who relevant igen då en kvinna (Jodie Whittaker, känd från Broadchurch och Attack the Block) för första gången i seriens 54-åriga historia får spela den intergalaktiska doktorn. Trettonde gången gillt, som man brukar säga. För trots att seriens interna logik förklarar att tids”herren” kan byta kön och utseende i samband med sin “regeneration” (Doctor Who-språk för när de byter skådespelare) har det ändå blivit en vit man tolv gånger på raken.

Så medan ni fixar det här clusterfucket vi kallar Jorden drar jag till rymden så länge. Ha det.

Läs även: "Vår tids skriande behov av närhet"

Stad: 
Kategori: