Gustaf och Viktor Norén syns just nu i Så mycket bättre och släpper snart nytt album. Nöjesguiden har pratat med bröderna om deras förändrade filosofi kring musiken.
Efter en otalig mängd bandkonstellationer hittade Gustaf och Viktor Norén till slut hem i det allra närmaste: brödraskapet och musikens gemenskap. I början av december släpper de sitt andra album som duo, Samlade sånger. Under hösten är de också aktuella i Så mycket bättre och med fyra stycken julkonserter.
Berätta lite om albumet!
Viktor: Det är inte en skiva i klassisk bemärkelse, utan en samling sånger. Det är mer som ett musikalisk fotoalbum, med i stort sett alla låtar vi har producerat det senaste året. Inklusive ett par singlar, vår jullåt, alla våra tolkningar från Så mycket bättre, och några bonusspår.
Det känns ganska ovanligt att få släppa en sådan samling?
Gustaf: Ja. Vi har nästan slutat spela in låtar, på ett sätt. Låtarna får mer en plats i våra liv, om det är skolavslutning sjunger man en låt där, och är man med i ett tv-program sjunger man en låt där, musiken får följa med händelserna.
V: Det är egentligen ett mycket mer naturligt sätt att sjunga på.
Bröderna har de senaste åren pratat mycket om att skala av, både sättet de gör musik på och själva musiken i sig. De har vänt sig allt mer mot folkmusiken och hämtat inspiration från deras uppväxtort Borlänge.
G: Med folkmusik menar vi folk i benämningen människa, den vardagliga musiken. Musikindustrin som vi känner är ganska robotlik och omänsklig, och när vi tänker tillbaka på hur vi upplevt musik blir det mer högtidsbaserat; midsommar, skolavslutning, Ja må du leva.
V: Vi berättar en historia om vart vi befinner oss just nu. Vi vill besjunga vårt rum.
G: Den riktiga folkmusiken sker live. Så fort du spelar in den, gör den till en låt och paketerar den, så försvinner någonting.
Med tanke på det, varför vill ni då släppa musik?
G: Den frågan har jag ställt mig tusen gånger. Vi kan ju tyvärr inte välja om vi vill ha teknologin eller inte, utan vi måste förhålla oss till den. Delandet är också en viktig del av musiken. Jag skulle säga att den börjar leva när du visar upp den för någon annan.
V: Musiken tappar all sin mening utan en lyssnare. Publiken är otroligt viktig.
För några år sedan ledsnade Gustaf Norén på livet i Stockholm och valde att flytta tillbaka till Borlänge där han tog anställning som musiklärare. Nu håller han på att ta lärarlegitimation. Bröderna började spela tillsammans igen efter att båda hade lämnat bandlivet bakom sig.
G: Folk frågade mig varför jag inte gör musik längre, men jag sjunger ju varje dag med mina elever. Men det anses tydligen inte vara musik. Jag kände förut att det saknades energi när jag spelade. Den får jag nu från min bror, men framförallt från eleverna.
V: Eftersom vi började sjunga ihop som barn, så var det enkelt att hitta tillbaka till det när vi började spela ihop igen. I ett band blir du begränsad av ramverket du satt upp för bandet. När det faller, upplever du en frihet.
Min uppfattning är att ni har väldigt olika syn på musiken, hur fungerar det?
V: Det funkar jättebra. Precis som i ett äktenskap attraheras man av olikheter. Våra röster tillsammans blir ett väsen som jag inte kan skapa utan Gustaf. Det är väl det som är drömmen om ett band, att gå upp i ett väsen. Men det funkar sällan i praktiken inom band för de splittras hela tiden. Men i en familj funkar det ofta, för vi har inte valt varandra.
G: Brödraskap är också en kamp. Likt ett äventyrsbad, ibland flyter man med strömmen, och ibland går man emot den.
Bröderna har tidigare släppt musik på engelska till störst del, men Samlade sånger innehåller låtar på både engelska och svenska. När de tackade ja till att medverka i Så mycket bättre blev det dessutom nödvändigt att skriva på svenska.
Hur kommer det sig att ni tackade ja till Så mycket bättre?
V: Det har mycket att göra med att vi fick frågan gemensamt. Jag tyckte nästan synd om de andra deltagarna som var där helt ensamma.
G: Det kanske var så att jag höll på att bli galen av att vara en helt vanlig musiklärare, jag var tvungen att få lite uppmärksamhet... Det var spännande, det kändes som att jag var på studiebesök eller fick följa med brorsan på jobbet.
Blev det som ni trodde att det skulle vara?
G: Nej, jag trodde inte att det skulle vara en sådan berg- och dalbana.
V: Det är sällan man åker iväg och träffar en grupp personer som man känner till så väl, men inte känner personligen. Siw Malmkvist sa till oss att hon trodde att vi var tuffa, programmet slog hål på mycket fördomar. Vi kände en enorm kärlek för alla när vi gick därifrån.
G: Jag ska alltid le på pressbild från och med nu.
V: Det har du sagt länge.
Vad har ni planerat framöver?
V: Vi ska göra fyra stycken julkonserter. Det är första gången vi spelar för större publik sedan julen 2019.
G: Jag gör en djupdykning i 1900-tals visor från Borlänge, som jag gör varianter på. Jag skulle gissa på att vi sjunger in våren 2022.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 11, 2021.
