Foto: Sara Mac Key.

Att hagga sig fram till kvinnlig frihet

16:32 14 Feb 2019

Aase Bergs Haggan är ingen alla hjärtans dag-kliché det är en stridsskrift för kvinnlig frihet för den som har fått nog av underordning i kärlek. Med intellektuell envishet och dribblande formuleringar berättar boken om Thelma och Victor som älskar bortom tid och rum. När Thelma inser att hon i rollen som älskarinna varit värddjur åt ett utsvultet äktenskap förvandlas hon till Haggan.

Romanen bygger på ett samhälle präglat av en narcissistisk konstruktion, där fasadparets tillrättalagda yttre till slut motverkar den rena kärleken, och lämnar Haggan ensam kvar. Boken moraliserar inte otrohet i sig, utan vill snarare bryta ner den tystnadskultur som omger den.
– Jag vill göra upp med hemlighetsmakeriet och de dolda agendorna. Att människor visar upp en fasad, men sedan döljer saker under ytan. Ett sätt att bekämpa sådana fällor är ju att vara mer transparent. Victor hade ett val att säga ”jag vill leva med er båda” till båda kvinnorna, så att de på ett ärligt sätt fick ta ställning. En rakhet är det jag tror behövs. Som kvinna måste man vara jävligt skarp i skallen alltså. Hela tiden. Man får se till att växla handlöshet och analys, annars trillar man dit på jobbiga saker.

 

"Kvinnokören är en reservoar av sårig livserfarenhet"



Du skriver att ”av alla underlägen en kvinna kan råka ut för i den heterosexuella kärleken är älskarinnerollen den allra tydligaste”, vill du utveckla?
– Om man vill undersöka kvinnlig underordning är det den absolut tydligaste rollen. Det är ett förhållande som genomsyrar hela populärkulturen, och det beror ju på att människor är intresserade naturligtvis. Jag har inte själv råkat ut för Victor, men jag har en gigantisk väninnekör och därför hamnar man på olika sätt i sådana här situationer. Kvinnokören är en reservoar av sårig livserfarenhet. Den utgör oerhört viktiga vapen mot de narcissistiska fasaderna som är vanligt förekommande i vår samtid. Boken vänder sig ju också mot vissa typer av äktenskap, fasadäktenskapen. Det min karaktär Haggan gör är att förvandla den här ganska klichéartade situationen till politik och tänker ett steg längre; ”vad tjänar samhället på att jag blir utnyttjad på det här sättet och kan berätta om det?”. Hon vill få ett slut på fortgåendet av underordningen men det finns också en ekonomisk aspekt – fasaderna kostar pengar. Den kapitalistiska samhällsekonomin tjänar ju på att par som deras hela tiden ska ha nya kök för att visa upp sin fasad. Det första man som kvinna ska lära sig är att ha ett fuck-off-kapital, så att valet finns.


Aase lägger sig inte i hur läsarna kommer att bemöta boken. När hon nu lämnat den ifrån sig är det deras ensak. Utifrån en mockumentär stil har hon likt en skådespelare gått in i sig själv, hämtat grogrunden till känslor, och skapat en mycket trovärdig fiktiv karaktär att fascineras över. Det är en omöjlighet att förhålla sig likgiltig till Haggan.
 – Om jag som författare ändå får bestämma vill jag att den blir läst på ett djupare plan än att det är en historia om en älskarinna. Den historien har berättats så många gånger. Jag hoppas att läsarna ser att den handlar om frågan hur den kvinnliga friheten ska konstrueras. Om vilka fällor en kvinna kan hamna i, av underordning. Att den handlar om strukturer. Metoo-rörelsen var ju jätteintressant, men det gäller också att kolla jordmånen för dessa skitstövlar, inte bara slakta dem på löpande band. Vi måste se vad de växer av. Vilken är strukturen bakom det faktum att kvinnor inte är lika fria som män? Det vore också väldigt roligt om några män vågade plocka upp den.

Vad tror du händer nu när Haggan släppts lös?
– Det är som att jag har skickat ut ett monster i världen; en trojan i skallen på folk. Det känns kul. Vem vet vad hon hittar på sedan? Kanske blir människor också jättearga? Jag tar inget ansvar för hennes beteende. Jag hoppas i alla fall att den uppviglar. Jag skulle vilja att kvinnor vågade vara mer förbannade; att de vågar vara obehagliga. Det är så lätt att smyga runt och försöka behaga alla människor hela tiden. I längden kan man faktiskt tjäna ganska mycket på att vara jobbig också.

Stad: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 02, 2019.

0 Kommentera

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!