Nöjesguiden har besökt partyön nummer ett, men bara för en blixtvisit. Den här gången.
Det är 35 grader varmt, klockan är tre på eftermiddagen och jag har redan hamnat i gräl. Bråket gäller en cola light jag redan betalat två gånger för, och på andra sidan dispyten står en läskautomat på färjan från Denia. Vi har inte ens lämnat land än men jag är redan på riktigt dåligt humör. Varför åkte vi inte direkt till Ibiza?
En kvart senare har jag mjuknat upp. Denias hamn börjar försvinna vid horisonten, jag har fått mina läsk och vi står på akterdäck med havsbrisen i håret. Allt känns genast bättre och så snart jag börjar skymta den från vykort välkända mystiska stenön Es Vedra utanför vårt slutmål samtidigt som yachtsen flankerar vår färja likt ett vitt delfinstims parningslek är den ansträngda inledningen som bortblåst. De här är inte så dumt ändå. Jag har emellertid tagit ut glädjen något i förskott, då den blott en kilometer långa vägen till vårt hotell visar sig ta en knapp timme att köra samt att hotellets garage är för lågt för vår bil. Men skam den som ger sig.
Efter incheckning och obligatoriskt bad i takpoolen beger vi oss till vårt första matstopp. Valet faller på den franska restaurangen Sa Cova, som lämpligt nog ligger vägg i vägg med absinthebaren 1805. Bistron, som drivs av paret Cyril Claudel och Nicolas Blasco har en kortfattad meny med utvalda franska klassiker parade med en lika utvald vinlista. Vi tjongar i oss några ostron och en helstekt kyckling som smakar superbt. När kvällen börjar lägga sig på riktigt, och termometern för första gången letar sig under 30 låter vi våra steg leda oss vidare ner till cocktailbaren Boodiou som ligger på en av gamla stans mer vältrafikerade gågator. Bakom baren ligger Tony Coma som tidigare bland annat gjort en session i det svenska kroglivet. Uteserveringen är perfekt för att titta på folk medan groggen gör sitt, vilket sker ganska snart då Tonys drinkar innehåller ansenliga mängder av krogens egen gin och vid trerycket när de stänger beger vi oss därför hemåt.
Dagen därpå tar vi bilen till stranden Salinas, en strand som i flera resemagasin placerats i kategorin "a hidden gem". Det är det inte. Alls, faktiskt. Ungefär halva ön befinner sig på samma plats och jag är nästan rädd att ön ska kantra på grund av den ojämnt fördelade vikten. Men stranden är givetvis toppen, långgrund och finkornig, och vattnet är precis lagom varmt. Vi får precis plats för fyra personer och unnar oss två timmar i solen medan stranden fylls på alltmer och vi slutligen bestämmer oss för att rulla vidare.
Nästan hela eftermiddagen och kvällen tillbringar vi istället på spahotellet MiM Es Vive, som ligger vackert beläget längs strandpromenaden på den södra sidan. Jag parkerar mitt sällskap vid poolen och mig själv på en massagebädd för att sedan checka ut i cirka en timme. Jag vaknar sedan mörbultad och törstig, och sällar mig till mina vänner som i sin tur hamnat bredvid ett brittiskt möhippegäng som oblygt ringer sin kran och läser upp kvällens inköpslista. Där och då bestämmer vi oss för att inte köra all in på någon av de större klubbarna, utan istället ta ytterligare en kväll kantad av cocktailbarer och kroghäng.
I Popkulturens Död skriver författarna Martin Aagård och Natalia Kazmierska om housekulturens förfall och sedermera död. Det är uppenbart att boken (ännu?) inte översatts till varesig spanska eller katalanska. Här lever den och frodas på varje hotell, i varje gathörn och givetvis på klubbarna som från tolv på dagen till följande dags förmiddag pumpar ut bpm av elektronisk karaktär.
Kvällen inleds som föregående avslutades, med en drink på Boodiou där vi nu känner oss tämligen hemma, vilket efterföljs av en avsmakningsmiddag på Ibiza Food Studios inrättning Taller de Tapas där vi bokat en sittning hos den italiensk-danske kocken Boris Buonos. Krogen, som är inrymt i ett vanligt bostadshus och därför något svår att hitta, erbjuder enligt ryktet det bästa Ibiza har att erbjuda i kulinarisk väg och redan ett par rätter in i serveringen är vi benägna att hålla med. Det är verkligen håll-käften-gott. Efter maten låter vi ödet bestämma följande depåstopp i den spanska medelhavsnatten, vilket inte är särskilt svårt då i princip samtliga ställen har öppet långt in på småtimmarna. Det finns helt enkelt alltid någonstans att gå.
NÅGRA KROGTIPS
Ibiza Food Studio
Carrer Alt, 2, ibzfoodstudio.com
Den italiensk-danske kocken Boris Buonos matlagning må vara en aning lurig att hitta, men väl där är det 100% värt det.
Öppet: tis-lör 20-02
Boodiou
Carrer de la mar de deu 10, facebook.com/boodiouibiza
Tony Comas har tidigare jobbat på Stockholmsbarer såsom Häktet. Nu driver han en kombinerad cocktail- och tapasbar på en av gamla stans mysigaste gator.
Öppet: mån-sön 20-03
Sa Cova
Carrer Santa Llúcia, bistrosacova.com
Fransk bistro med urtrevlig personal och bra viner.
Öppet: mån-sön 18-03
NÅGRA KLUBBAR
David Guetta, Kygo och Diplo är bara några av de DJ:s vars spelningar ön prenumererar på under sommaren. Ett flertal av dem har dessutom sina closing partys under september månad.
Pacha
Av. 8 d'Agost, pacha.com
Ushuaïa
Platja d'en Bossa 10, theushuaiaexperience.com
Amnesia
Ctra. Ibiza a San Antonio, amnesia.es
NÅGRA BOENDEALTERNATIV
Hotel MiM Es Vive
Carrer de Carles Roman Ferrer, hotelmimibiza.com
Botiquehotell med spa och takbar vid stranden söder om gamla stan.
AirBnb
Internet
Ännu inte förbjudet på Ibiza, till skillnad från grannön Mallorca. Passa på!
Inte alls
Överallt
Med klubbarnas generösa tider är det inga problem att ta en färja över ena dagen, dygna och sedan ta färjan hem igen morgonen därpå.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 08, 2018.