Young Thug – So Much Fun

levi hielle-bergstrom 00:00 20 Aug 2019

So Much Fun är Young Thugs första riktiga studioalbum, vilket kan vara något förvirrande. Med 18 mixtapes, ett samlingsalbum, tre EPs och en ofantlig mängd singlar i ryggen så är frånvaron av ett ordentligt album snarare ett tecken på att formatet tidigare har varit ointressant för Thugger. Om det är något han kan så är det att gå sin egen väg. Young Thugs avantgardistiska stil har legat som en grogrund för andra udda stjärnor som Gunna, Lil Baby och Lil Keed. När han nu samlar hela genrens elit på sitt bredaste släpp sen Jeffery råder det ingen tvekan om vem som styr den nya generationen av experimentella rappare från Atlanta.

So Much Fun är full av låtar som visar varför Young Thug har nått kultstatus på bara några år. Ecstasy är ett exempel på när han lyckas få en underlig produktion att låta helt självklar. Genom sitt livliga uttryck lockar han fram det bästa hos artisterna han jobbar med. De var länge sen Future lät så bra som på Sup Mate. Gunnas monotona rap står i en underbar kontrast till Thuggers skrikiga bidrag på Surf. Det är nästan svårt att urskilja vilken låt som är bäst, men Just How It Is är det renaste exemplet på Young Thugs talang. Light It Up, Big Tipper och Ecstasy kvalar också in på listan.

Den som söker efter sammanhängande narrativ eller återkommande teman söker förgäves. So much fun är vad det låter som - Young Thug och hans favoritartister som leker fram geniala låtar. De ibland tröttsamt misogyna texterna är egentligen albumets enda svaghet. Pussy hade till exempel kunnat få stanna på 808 Mafias hårddisk. Trots detta så är det svårt att inte vara exalterad. En timme av intensiva bangers kräver mycket av sin lyssnare, men Young Thug gör det värt var enda sekund.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Fler musikrecensioner

Here Be Wolves — Here Be Wolves

När Karla-Therese Kjellvander bildar duo med den nya bekantskapen Mikael Peterson finns inte tillstymmelse till kompromiss vare i texter eller i musikaliskt engagemang. Hon må vara uttalat icketroende medan han är djupt religiös, men att han vill använda sin musik till att besjunga sin tro på och kärlek till Jesus är inte så udda i den sortens stilla välskrivna americana som är deras gemensamma musikaliska uttryck.