Visst är Victoria Williams en på många sätt imponerande kvinna som gett oss många musikaliska högtidsstunder både på egen hand och som medlem i
fantastiska The Original Harmony Ridge Creekdippers. Som ödslig och genuint amerikansk (på det där grymma sättet) singer/songwriter har hon vid flera tillfällen fått armhåren att stå spikrakt upp från mina armar, senast på [I]Musings Of A Creekdipper[/I] som kom 1998.
Men här på denna i stora stycken väldigt träiga storbandsplatta har hon gått vilse om du frågar mig. Rejält. Vet inte om hon tröttnat på karga och ledsamma toner och därför gett sig ut på denna ickeklädsamma irrfärd bland något som enklast kan kallas för nattstånden dålig musik skriven för väldigt länge sedan. Tänk dig Rickie Lee Jones i sin mest mjuka fina intellektuelljazziga period och du fattar nivån på problematiken.
En låt räddar som bekant ingen platta, men här är det inte långt borta när man till sist, efter att ha lidit sig igenom elva mer eller mindre (mest mer men [I]Joy Of Love[/I] är fin) astrista spår, plötsligt skådar ljuset i remarkabla [I]A Little Bit Of Love[/I]. Då är Vic nästan förlåten och världens mest innerliga amerikanska sweetheart-storyteller i min värld igen.
Skivbolag:
Artist:
