Att lyssna på The Killers senaste platta är att inse att bandet kanske aldrig någonsin kommer nå sin peak igen. Att ha pumpat ut låtar som Mr. Brightside och When You Were Young är ingen garanti. Det här är inte i närheten av lika bra, och det låter som The Killers vet det.
”You’re used to winning, how did it feel?” sjunger Flowers, och meningen ”Don't give up on me 'cause I'm just in a rut” känns, även om det egentligen handlar om Flowers fru, rätt talande för plattan.
För att vara ett band vars existens bygger på anthems som kan fälla en arenapublik lyser den här skivan med dess frånvaro. Istället skiner Brandon Flowers syntpopbakgrund igenom, kanske för att Flowers efter ett gäng avhopp numer är bandets enda ständiga närvaro och styr skeppet mer eller mindre själv
