Highasakite - The Bare Romantic Pt.2

Sophie Winberg 00:00 9 Feb 2020

Highasakite har varit extremt produktiva på sistone, men med den senaste tidens framgångar kom också de externa förväntningarna som kan vara kvävande för vilken kreatör som helst. På The Bare Romantic har Highasakite därför gjort allt de kunnat för att verka utanför dessa allmänhetens krav.

Jag tyckte mycket om The Bare Romantic Pt.1 när den nådde oss i höstas. Att jag skulle tycka om den andra halvan av detta släpp kanske således inte var någon högoddsare. Så länge det norska bandet inte tog en tvär sväng mot black metal på The Bare Romantic Pt.2 var jag med på tåget. 

För jag vet inte hur, men Highasakite trycker på alla mina knappar. Jag får gåshud, och ett underbart lugn infinner sig. Hjälp, jag kanske upplever deras musik som ASMR? Om så är fallet känns det ju onekligen bättre att bara sätta på lite härlig norsk indie än att behöva sitta och titta på någon knäppis som borstar håret två centimeter ifrån en mikrofon på Youtube.

 

 

 

Foto: Jörgen Nordby

 
Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Fler musikrecensioner

Summer Walker – Life On Earth

Efter debutalbumet Over It stod det klart att Atlanta hade fått en ny r&b-drottning. Summer Walkers inkännande slow jams har inte bara charmat fans världen över, hela OVO med Drake i spetsen har också fastnat. Det märkets inte minst när Drake hoppade på remixen av Summer Walkers magiska Girls Need Love. Men att bli känd över natt är inte lätt. I slutet av förra året ställde Walker in majoriteten av spelningarna på sin turné på grund av sin sociala ångest. Hon hintade också om att hon var klar med musiken för gott via sin Instagram.

Surf Philosophies - Bread Of The Mansion mixtape

Att skapa en mixtape (eller en spellista, nuförtiden) är en väldigt omtänksam gärning. Daniel från Surf Philosophies verkar tycka detsamma, och har skapat ett mixtape till oss som han kallar för Bread Of The Mansion. Det är en mix av samples, instrumentell musik från en tom inspelningsstudio och outtakes på låtar som hamnat mellan stolarna. 

Paul Weller - On Sunset

Det hade kunnat barka därhän. Ju äldre den en gång så så distinkta popeleganten blivit, desto mer har han velat visa mer eklektiska, experimenterade och alltför ofta kosmiska sidor av sig själv. Medan flummeriet har tagit allt större plats i hans musik har den blivit allt mindre angelägen. 

Och just så börjar det, med en låt som är ett sentimentalt samtal med - observera ”med”, inte ”om” - en discokula, och varningslamporna blinkar intensivt när låten halvvägs övergår från låt till friformigt ljudcollage. 

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!