Sudakistan - Swedish Cobra

Patrik Forshage 00:00 7 Sep 2018

Redan idén om ett kompromisslöst flerspråkigt garagepunkband i Stockholm är så cool att man knappt kan andas, och Sudakistan överträffar förväntningarna. På deras andra album har en del av truligheten och det obstinat spretiga slipts av när bandet lärt sig kontrollera sin superkraft, och här finns nyanseringar mot tyngre postpunk till exempel i Whiplash (där de för övrigt helt ogenerat snor en sirengitarr ur sin genres första mosebok Never Mind the Bollocks). 

Antydningar till progressiva utvikningar - starkast i Åttahundra tjugoett - och halvt inpluggad punkpop i Two Steps Back ges också utrymme, och de latinamerikanska influenserna är allerstädes närvarande inte bara i de huvudsakligen spanskspråkiga låttexterna. Men essensen är fortfarande punk och larm, och allra roligast är titelspårets 80 sekunder av skrammelurladdning.

Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner

Fleet Foxes - Shores

Fleet Foxes nya album är en skiva som mer än de flesta påverkats av det läge världen befinner sig i. Existensiella grubblerier har visserligen alltid varit en del av Robin Pecknolds essens, både musikaliskt och textmässigt, men här har covid-19 satt djupare spår än så.

Hanna Järver - Tusen täta lögner in

Hör och häpna! Hanna Järver är artisten som vi ungdomar förtjänar. Åtminstone om vi ska tro det som skrivits om henne i media. Resonemanget: en ung (!) artist som skriver och producerar sin musik själv, med välskrivna texter på svenska och ett någorlunda unikt sound. En bristvara helt enkelt. Många av de största svenska popartisterna är ju snart 40. Vi behöver nytt blod, vilken tur att vi har Hanna Järver.

John Riggebo – Krossa kuken krossa mig

John Riggebo har alltid gjort väldigt nedskalad musik. Väldigt alternativt, ibland svårtillgängligt och naket. Nytt för den här gången är ett elektroniskt sound vi inte riktigt hört förut. Riggebo är främst känd för sin retliga poesi. 
 
Sångaren har en autotunad röst. Han sjunger över minimalistiska kompositioner med distade syntar, nästan i stil med chipmusik, genren där man hämtar ljuden från gamla spelkonsoller som Gameboy och Nintendo. 
 

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!