Sorgfrid - Sommarfrid

Sofie Andersson 09:37 17 Jun 2021

Sommarfrid är sorlet av fågelkvittret, den avlägsna bilvägen, flugorna och pappas tunga snarkande. Ljuden som blir till sommarens trygga och välbekanta bakgrundssorl. Men det är också lite som att Sorgfrid haft skolavsluting i rymden. Där sjunger dem vaggvisor i samtal med bortglömda skilsmässobarn. Det är ett auditivt bildspel som med sina moderna tappningar av några av Sveriges mest anrika musikstycken omfamnar lyssnaren i värme och välbehag.

I denna ljuva sommartid återfinns Håkan Hellströms galopperande trumma, Mares pianoplinkande, för att inte glömma den stissiga beatbox-killen i klassen som aldrig höll käften. En kombination som utan Sorgfrids kännetecknade reverdröms-sång hade blivit alltför klämkäck. Vidare på EP:n presenteras en kvällsbön men också En vänlig grönskas rika dräkt, O store gud, Blott en dag och slutligen Den blomstertid nu kommer. Sorgfrid har valt att vandra längs med barndommens naiva och för detta älskvärda stigar… här återfinns ingen återhållsamhet eller pessimism, bara blåögt hopp om framtiden. Precis som i barnprogrammet Loranga, masarin och Dartanjang, där en översvämningen i garaget blir en pool, den senila morfadern blir målare för att sedan dagen därefter bli tigertämjare. Sorgfrid finner Sommarfrid och vaggar oss in i oskuldsfull drömsömn.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Woodbine

Den engelska trion Woodbine har spelat ihop sedan mitten av 90-talet men först nu släpps den självbetitlade debuten. Och Woodbine, engelska för vildkaprifol, håller vad bandnamnet lovar. Susan Dillane, bandets sångerska, har en försiktig och vacker liten röst som viskande berättar små sagor om kärlek och erotik. Tunga andetag, akustiska gitarrer och, såklart, stråkar står i centrum. Än så länge in

Endless Night

Först det roliga. Ett: Weeping Willows låter snyggare och snuddar mer vid 50-talets tearjerking-tradition än tidigare på ett moget och mycket klädsamt sätt. Det är under sådana här, inbillar jag mig, påkostade förutsättningar bandet skall spela in sina klagolåtar. Två: Looking For A Home, årets kanske starkaste svenska låt. Dramatiken, soundet, den extremt mörkblå tonen, texten, Carlsson - fantast