Först det roliga. Ett: Weeping Willows låter snyggare och snuddar mer vid 50-talets tearjerking-tradition än tidigare på ett moget och mycket klädsamt sätt. Det är under sådana här, inbillar jag mig, påkostade förutsättningar bandet skall spela in sina klagolåtar. Två: Looking For A Home, årets kanske starkaste svenska låt. Dramatiken, soundet, den extremt mörkblå tonen, texten, Carlsson - fantastiskt!
Samtidigt är detta enda spåret som matchar det bästa på Broken Promise Land. Det brister i låtmaterialet, helt enkelt. Vet inte om de hastade in i studion eller om de medvetet bestämde sig att ge avkall på nakenheten som så chockartat ljudsatte de blödande själasångerna senast. Oavsett vilket sörjer jag beslutet. Det hade kunnat bli så mycket större.
Skivbolag:
Artist:
