Seinabo Seys distinkta, djupa och eteriska röst har trollbundit publik både nationellt och internationellt sedan hennes debut. Kritikerrosade debutalbumet, Pretend, 2015 lade grunden för vad som skulle komma att bli en av våra starkast lysande stjärnor. Nu är hon tillbaka efter ett femårigt uppehåll med sitt tredje fullängdsalbum, The One After Me.
Albumet lägger om kartan för artistens musikkarriär och hon utforskar nya sound som svensk folkmusik, samtidigt som hon håller sig sann till sina rötter i r'n'b. Det är en spännande mix och genererar ett verk med otroligt mycket karaktär.
Fokuset för albumet har varit starka melodier och produktioner och det är tydligt att mycket tid har lagts ned på detta. Melodierna är lekfulla och hjälper att förstärka Seinabo Seys redan klanderfria sång. Albumets första singel, Yes, gästas av Namasenda och är ett praktexempel på hur hon mixar sitt gamla sound med det nya. Aldrig har en folklig fiolslinga känts så internationell och modern.
De 14 spåren fyller alla en tydlig plats på plattan, ingen låt känns malplacerad. Som lyssnare flyter man fram genom ett dynamiskt ljudlandskap där varje melodi, produktionsval och stämma känns noggrant utvald.
Personligen anser jag Seinabo Sey skina på de mer avskalade låtar som Heavy som gästas av sångerskans syster Seidato Sey, där man verkligen får möjlighet att njuta av sångerskans otroligt rika rösttimber och berättarförmåga. Det går rakt in i de djupaste av delarna av hjärtat och berör som få kan.
Seinabo Sey bevisar att det lönar sig att gå utanför sin box och utforska nya marker med The One After Me. Det är genuint, experimentellt och nyskapande. Med mycket själ och värme levererar artisten ett nästan helt oklanderligt album som absolut rör sig i toppskiktet av årets släpp.
