Om det inte vore för Steph, Dan'el, Biggi, Magnos, Legowitz, Hafdis, Stefan, Siggi och Baldur skulle Island fortfarande inte vara mer ändet där stället med vulkaner och gejsrar som Björk växte upp i. De nio personerna, som när de samarbetar föredrar att kalla sig Gus Gus (namnet är en referens till en gammal Fassbinder-film), vänder nämligen upp och ner på de flesta fördomar om isländsk popkultur i allmänhet, och mina idéer om vadsom är bra techno i synnerhet. Polydistortion, deras debutalbum, är resultatet av de dryga två år Gus Gus hängt ihop som konstnärligtkollektiv. Utöver musik sysslar de även med design, foto, poesi och framförallt film. Själva bryr de sig föga om vilken av konstformerna de använder, eftersom det viktiga alltid är vad de vill uttrycka. Den engelska filmaren Derek Jarman är exempelvis deras viktigaste musikaliska influens. Skivan är följaktligen en väldigt visuell musikalisk upplevelse. Om Underworld vore dubbelt så många, hälften så gamla och kom från Islandskulle de förmodligen låta så här. Insvepta i ljuva elektroniska stråkar, svävande sequencersymfonier och beatfetischisten Stephs fantastiska rytmer sjunger de sina vemodiga sångerom ensamhet och märkliga vardagsupplevelser. De två sorgsna ballader där vokalissan Hafd's Huld medverkar är hjärtskärande och när de gör hård,instrumental techno låter det bättre än det mesta i genren som produceras i England idag. Gus Gus är ett fenomen som ingen borde gå miste om och förmodligen är Polydistortion bara toppen av det isberg av kreativitet de besitter. Det är nog bäst att börja gilla Gus Gus redan i dag.Skivbolag:
Artist:
