Photay – Waking Hours

Sara Berg 23:43 12 Aug 2020

Amerikanska trummisen Evan Shornsteins senaste album är ett upprop mot ett accelererande samhälle, där vi fastnat i rutiner och ohälsosamma vanor. Det är ett upprop för lugn, kontemplation och medvetenhet. Så låter också öppningsspåret Existential Celebration som gryningen medan The People är en modern arbetssång med The Knife-vibbar. Även om detta är Photays kanske mest popiga skiva hittills, kan man inte påstå att den är direkt publikfriande. Grunden är fortfarande experimentell och kollageartad, med långa och långsamma, elektroniska ljudsjok – gärna med harmoniska inslag av nyvaken natur. Ju längre in i skivan man kommer, desto närmare arbetsplatsen hamnar man. På Rhythm Research är multitasking temat, i påtvingat klatschig ton till bounciga beats, och Pressure blandar symfoniska inslag med monoton, jazzig jäkt och barbershopkör. Lagom till avslutande A Beautiful Silence Prevails är man så trött efter dagens slit att man bara orkar med vindspel och fågelkvitter.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Finntroll - Vredesvävd

Dessa finska tokar är nu inne på sitt sjunde album med trolska texter på svenska. Musikaliskt rör bandet sig fortfarande i en folkmusikalisk grund med en stor del insprängd humor. Samtidigt har bandet maxat inspirationen från extrem symfonisk metal som gränsar till den black metal vi bekantade oss med i slutet av 90-talet. 

Garbochock — En annan dag

När Stry Terrarie från absolut ingenstans släpper ett andra studioalbum med Garbochock är det på många sätt en sensation. Bandets hittills enda album Ritual från 1980 är en av de mest intensivt brännande album som givits ut i landet, och ett av de fem album som kommit att definiera svensk postpunk (jodå, jag sneglar också åt ert håll TT-Reuter, Cortex, Brända Barn och Dom Dummaste), så ett nyutgiven Garbochock-album är en sensation i sig.