Genomstarka låtar och tät produktion. Men be inte Pernilla Andersson bestämma sig för vilken sångerska hon vill vara. Be inte Pernilla Andersson bestämma sig för vilken sångerska hon vill vara. Ena sekunden, som i höjdpunkten
Johnny Cash och Nina P, namedroppar hon Nina Persson och tangerar Säkert!, nästa sekund är hon nästan mäktigare än legenden Karin Wistrand, och bara när Mörbyligan någon gång verkar ha varit idealet haltar hon.
Men oberoende av stilval är hennes låtar genomstarka och hennes produktion tät, och i förbifarten slår hon tillsammans med Dregen den "artistelit" som nyss gav ut ett hyllningsalbum till Olle Ljungström på fingrarna genom att i hymnen
Jag Och Min Far visa hur den mannen verkligen ska tolkas.
