”Vulgar, tawdry commercialism? Yes, please, when do we start?” Nick Lowe var inte direkt svårflörtad när skivbolaget föreslog en julskiva, men givetvis är han varken vulgär eller utstuderat kommersiell. När han slänger in en Silent Night så gör han det i en ursprungsrock'n'roll-version, och i övrigt undviker Nick Lowe nogsamt såväl traditionella låtval som alla nu gällande klichéer. Med sin sedvanliga elegans framkallar han istället vintage helgstämning med stilla vemodiga ballader, gammal underhållningsjazz av både förkrigsmodell och vänligt 60-talssnitt, och bäst av allt gedigen julrockabilly. Gitarren hade kunnat spelas av Richard Hawley, och körerna hade kunnat vara omväxlande Andrew Sisters som the Jordanaires. Den insnöade Christmas at the Airport är en av många fina gåvor, liksom en Roy Wood-bugning i form av en fin rock’n’roll-tolkning av Wizzards I Wish It Could Be Christmas Everyday. Den som är snabb att beställa sitt ex från skivbolaget får den inte bara inslagen i speciellt framtaget julpapper utan dessutom levererad tillsammans med en äkta snöglob att ställa på spiselkransen. Hur skulle man kunna motstå ett sådant erbjudande?
