Danska Amalie Bruun har alltid haft folkmusiken nära till hands i sin experimentella black metal. Att hon nu har valt att släppa ett helt album dedikerat traditionell folkmusik är egentligen inte någon större överraskning (Dock är tanken att vi skulle få se ett folkmusikalbum på skivbolaget Relapse en överraskning i sig.).
Som sitt alterego Myrkur har hon ständigt imponerat. Inte bara genom sin kreativitet, men också med sina instrumentala förmågor och sin sång. På <I>Folkesange<P> framför hon samtliga instrument och bygger upp oerhört vackra landskap genom stämmor på engelska, danska och svenska. Det är naturromantik som berättar om en svunnen tid, som med sina pianoinslag för in en sakral modernitet, likt hednisk kyrkomusik.
I vilken riktning Myrkur går efter det här albumet är omöjligt att säga, men jag vet att vi är många som väntar med spänning.
