Det är en hjärtlig samling låtar som Melina Borglowe har satt ihop på Puss kram hej. Mjukt och försiktigt tar hon med lyssnaren på en högst behaglig och omfamnade resa med sin debut-EP. Med en varm och något skör känsla sjunger sångerskan från Växjö låtar om allt från nostalgi och drömmar, till kärleken hon känner till sin familj.
EP:n är kort och koncist på sex stycken låtar med en tydlig röd tråd i det akustiska och avskalade. Puss kram hej osar starkt av sensommar och skulle nog få varenda en av oss att längta tillbaka till varmare dagar nu när en mörk vinter står och lurar runt hörnet.
Med det sagt blir det inte mycket till dimension eller variation i låtarna. Det hela låter sammanhängande förvisso, men det hade inte skadat att väva in lite dynamik för att hålla projektet intressant rakt igenom. Något spännande drag i produktionen eller liknande hade tagit EP:n snäppet högre.
Närheten är en central del på projektet rent textmässigt, och man märker att låtarna bär på en stor personlig betydelse. Texterna och Borglowes ljuva röst är det som bär projektet. På Livet ut (Dopvisan) sjunger Borglowe till sin dotter och titelspåret Puss kram hej tillägnas sångerskans morfar.
Jag imponeras över hennes sätt med ord, hur hon får något så simpelt formulerat att låta så vackert. Det hela är så innerligt och genuint och det är svårt att inte bli tokcharmad av de välskrivna låtarna. Det finns en folklig charm över hur Borglowe melodiskt och poetiskt levererar sina texter och det är tydligt att hon vet hur man berör en publik.
